När Rioja inte ”smakar” Rioja.


Du kanske har druckit ett Rioja och du tänkt att vinet inte alls smakar som ”en vanlig Rioja”? Det kan helt enkelt bero på att det vin du har i glaset har lagrats på ett annat sätt än det traditionella Riojavinet. Vinodlingen är alltid i rörelse. Förutom de traditionella vinstilarna uppstår ständigt nya föreställningar och nya tolkningar. Genom en ny generation av vinodlare med innovativa och kreativa idéer kan man på ett tydligt sätt se hur tradition och nutid möts.

Under många årtionden präglades Riojas karaktär av sin långa lagring och mognad i ekfat, företrädesvis på amerikansk ek. Lagring i trä varierade, beroende på vilken vinsort det handlade om: Crianza (1 år), Reserva (minst 1 år), eller Gran Reserva (minst 2 år). Denna långa lagring ger viner en karaktär som präglas av ädel ek, t.ex. med arom från kryddor eller också från karamell eller mörk choklad. Idag använder många producenter numera fransk ek samtidigt som man inte lagrar vinerna lika länge, vilket resulterar i att Riojaviner kan ha olika stilar.

Många vinodlare har kommit till insikt, att de för Rioja tillåtna druvsorterna, framför allt Tempranillo, har en så fin och utpräglad karaktär, att denna helt enkelt döljs av inflytandet från detta träslag. För att inte bromsa eller kväva denna autentiska frukt, förkortar man lagringen i fat och avstår på så sätt från den smak eken ger. Man låter druvsortens egna karaktär utvecklas fritt. Båda stilarna finns nu som  likvärdiga produkter på marknaden. För den traditionella stilen står t.ex. en bodega som Baron de Lay, bl.a. med sitt “Corte Major“. Den nya stilen med den utpräglade frukten representeras t.ex. av ett Rioja som “Montebuena.“


| , ,



Lämna ett svar: