Châteauneuf-du-Pape – fransk födelseort för röda kvalitetsviner


Namnet på vindistriktet Châteauneuf-du-Pape kan översättas till ”påvens nya slott” och klingar så pampigt att man bara måste lägga det på minnet. Från området runt byn Châteauneuf-du-Pape i södra Rhônedalen härstammar några av Frankrikes bästa röda viner. Distriktet som av många vinälskare kärleksfullt förkortas C9dP omfattar bara 3 287 hektar. På det begränsade området verkar nästan 300 odlare, varav flera har odlingar på vinberg i hela södra Rhône. Inte långt från Châteauneuf finns nämligen andra berömda vindistrikt som Gigondas och Vacqueras. Alla tillhör i sin tur södra Frankrikes största område för kvalitetsvin, Côtes du Rhône.

 

Chateauneuf Boeden i 190341 768x1024

Chateauneuf vinrankor

 

Påvarna, vinet och begynnelsen för kvalitetsmärkningen appellation contrôlée
Den pittoreska byn nära Avignon för än idag en slumrande tillvaro vid foten av bergen och den gamla slottsruinen som skänkt byn dess namn. Det var påven Klemens V som under 1300- talet förlade sitt påveresidens till Avignon. Givetvis fanns det en tanke bakom. Påven var själv fransman och uppskattade sitt vackra hemland betydligt mer än han uppskattade Rom som vid den här tiden mer påminde om en offentlig toalett än en stolt huvudstad. Avignon i södra Frankrike var en plats för livsnjutare i ännu högre grad än Bordeaux som Klemens själv kom ifrån. Som biskop satte han sin prägel på området genom att låta anlägga vinbergen vid den idag världsberömda vingården Château Pape Clement. Påvens efterföljare Johannes XII lät bygga ut residenset i Avignon och utsåg det till påvedömets sommarbostad i norr. Påvarnas sommarparadis låg nära Orange, ca 30 minuter med bil från Avignon med dagens mått, och var lätt att nå även med dåtidens enkla transportmedel. Det levde kvar här under ett halvt sekel innan det slutligen lades i ruiner under andra världskriget. Avignonpåvedömet blev inte långvarigt. Redan 1376 hade den siste påven lämnat orten. Vinområdet fanns dock kvar som det gjort allt sedan romartiden. Det dröjde en bit in på 1920-talet innan regionen gjorde väsen av sig. Då utvecklade Baron Le Roy, ägare till den ännu verksamma vingården Château Fortia, ett antal kontrollåtgärder för kvalitetssäkring. Dessa kvalitetssäkrande åtgärder blev med tiden standard i appellations contrôlées och utgör än idag grunden för den franska vinodlingen. Här föreskrevs bland annat en kontroll av druvsorterna, minimivärden för alkoholhalten och en obligatorisk selektionsprocess där minst fem procent av skörden sorteras ut. Det är ingen tvekan om att de här åtgärderna har bidragit till den höga vinkvaliteten i Châteauneuf-du-Pape.

Terroirens betydelse
Områdets goda rykte i vinvärlden kommer inte minst av det man idag brukar kalla terroir. Med det avses samspelet mellan druvsorterna, jorden, mikroklimatet i området och vinodlarens handlag som tillsammans skapar förutsättningar för enastående viner. En viktig bidragande faktor till vinframgångarna i Châteauneuf-du-Pape är mångfalden av tillåtna druvor. Inte mindre än 13 sorter får användas i röda viner och bland dem återfinns både röda och vita. Huvuddruvan Grenache med ca 80 % av odlingsytan visar här all sin klass. I en typisk cuvée förekommer både välkända sorter som Syrah, Mourvèdre eller Cinsault och mer ovanliga druvor som Vaccarèse, Counoise, Muscardin eller Terret noir. De senare används så gott som aldrig på egen hand. Vid sidan av den berömda röda Châteauneuf finns det lika exklusiva, men mer ovanliga, vita cuvéer på druvor som Grenache blanc, Clairette, Bourboulenc, Roussane, Marsanne, Picpoul och Picardin.

 

 

CuveeduVatican Wei i 191037 1024x808

Vinkällare

 

 

Dessa sorter odlas även på andra platser men får här ett unikt uttryck genom jordmånen och de karakteristiska runda stenarna som kallas galets roulés. Stenarna, ibland stora som fotbollar, har glidit ner i dalen från bergsglaciärerna ovanför. De absorberar hettan under dagen och avger den igen under natten i området som är ett av Frankrikes varmaste. Ett annat naturfenomen i området är mistralvinden som sveper över vinbergen i hastigheter på upp till 80 km/h och som gör druvstockarna mycket lågväxande. Tack vare hettan, torkan och den hårda vinden har vinodlarna här nästan aldrig problem med sjuka vinrankor utan kan i stor utsträckning avstå från skyddsåtgärder.

Tre vägval i Châteauneuf
De flesta vinodlare i området har alltid odlat ekologiskt och det gäller inte minst traditionalisterna. De framställer vin med hjälp av urgamla tekniker. Perfekt mogna druvor trampas manuellt i stora kar, vinet får därefter jäsa långsamt och filtreras normalt inte alls. Modernisterna i sin tur tar hand om primärfrukten och buteljerar vinet snabbare. Deras viner kan avnjutas tidigare än viner från traditionalisterna som ofta upplevs lite kantiga i sin ungdom och visar hela sin potential först efter en tids lagring. Den tredje grenen är individualisterna som Chapoutier, Janasse, Perrin/Beaucastel och Bonneau. Dessa odlare har alla en egen stil och de går sina egna vägar. Några lagrar vinet i små ekfat på 225 liter, s.k. barriques. Andra koncentrerar sig på druvsorten och väljer Syrah eller Mourvèdre som huvuddruva. Alla har dock en sak gemensamt – målet att producera kvalitetsvin. Hur de går tillväga för att uppfylla det skiljer sig däremot åt. I den här gruppen hittar vi viner som gör ett bestående intryck. Viner med ett aromspektrum och ett djup, en nästan påträngande täthet och en fruktighet som stannar kvar i gommen länge. Det är unika viner som inte liknar några andra. Viner från den här heta regionen har tyngd även på andra sätt. Druvorna, hettan och den snabba mognaden gör att vinet sällan får en alkoholhalt under 15 %. Det är dock ingen nackdel enligt vinkännarna. Alkoholen samspelar med den täta frukten, tillför en djup sötma och gifter sig med aromerna från växter, jord och orientaliska kryddor som präglar smakbilden hos en Châteauneuf-du-Pape och som gör det till ett enastående vin för alla sinnen. Châteauneuf-du-Pape tappas alltid upp på de typiska glasflaskorna från Siegel. Det är ett idealiskt middagsvin och av tradition ett populärt val till påskmiddagen. Stora upplevelser utlovas, förutsatt att kocken vet hur man bäst tillagar påsklammet med generösa mängder provencalska örter eller orientaliska kryddor.

C.Raffelt

Viner:

Duc de Beaubernard 2012

Cru de la Vallée 2011

 

 


| , , , , , , , , , , , , , , , , ,



Lämna ett svar: