Varm respektive svalklimatsviner, vad är skillnaden? Vilken roll spelar klimatet för vinet?


iStock 699060396 300x225

©CalinStan

Klimatet är en av huvudfaktorerna som influerar stil, pris och kvalitet på det färdiga vinet. I och med klimatförändringen och den globala uppvärmningen får nog vinkartan så småningom ritas om. Än så länge säger man att den huvudsakliga vinproduktionen är belägen mellan 30e och 50e breddgraden på norra respektive södra halvklotet. Det vill säga där klimatet är drägligt för att kunna odla och vinifiera vin kommersiellt. Dock vet vi att redan nu planeras och genomförs åtgärder i vingårdar vilkas ägare ser förändringar i klimat och väderlek. Mycket kan påverkas av vinmakaren för att få till stilen på sitt vin, men, klimatet är utanför dennes kontroll.

Vad är egentligen klimat? När det gäller vinodling så är klimat det övergripande, genomsnittliga, årliga mönstret av temperatur, solljus och nederbörd i ett land, region eller distrikt. Den egentliga benämningen är makroklimat. Därutöver finns variationer inom samma distrikt beroende på tempereringsfaktorer såsom altituder eller havs- samt flodinfluenser. Då handlar det om mesoklimat. Djupare än det hamnar vi i själva vingården, vinraden eller till och med vinrankans lilla omkrets vilket benämns mikroklimat. (Mikroklimat används ofta felaktigt när man egentligen menar mesoklimat.) Klimat skall så att säga vara beständigt medan väderlek är den årliga variationen mellan årstiderna. Klimat kan indelas i inlands- eller kontinentalt klimat (utan någon form av påverkan från hav eller flod), maritimt klimat (havspåverkat) vilket oftast handlar om Atlantpåverkat- eller Stilla Havspåverkat klimat. Medelhavsklimat är ett annat slags klimat. Atlantens och Stilla Havets vindar är fuktiga och svala eller kalla medan Medelhavets vindar är varma, ibland heta och torra. Stilla havet är oerhört viktigt för vinodlingar längs Sydamerikas västkust (Chile framförallt) samt Nordamerikas vinodlande Kaliforniska kust och Oregon. Stilla havet är som sagt kallt och tempererar således solstekta områden som ovan nämnda.

Vinrankan behöver en medeltemperatur under växtperioden mellan 16 och 21 grader för att få en bra mognad. Mognadsprocessen innebär att sockret i druvan ökar medan syran minskar och kortfattat kan uttryckas att när balans mellan sötma och syra är tillfredsställande är det dags att skörda. Sammanfattningsvis kan man säga att ju mognare en druva är desto sötare och mindre sur och vice versa.

 

iStock 144318682 300x200

©Lagui

 

VITIKULTUR OCH DRUVSORTER

I Europa, oftast benämnt Gamla Världen i vinsammanhang, där mest vin i världen produceras råder regler för de olika skyddade ursprungen, appellationer benämnt, vilket innebär att man inte fritt kan välja vilken druva till exempel som skall användas. Det vill säga; tillhör man en viss appellation och vill tillverka vin som är klassat enligt detta skyddade ursprung, måste man följa reglerna som är uppställda för distriktet i fråga. Det hjälper inte att bara ha sin odling inom det avgränsade området. Druvorna som får användas inom respektive område är oftast de traditionella, lokala sorter som odlats generationer långt bakåt i tiden. Sorterna passar följaktligen klimat, jordmån och gastronomin i distriktet.

I Nya Världens vinländer existerar inte dessa appellationer även om man mer och mer försöker avgränsa mindre områden för att vässa till kvalitet och status. Däremot kan vinodlaren/producenten välja den druva man vill och göra i stort sett hur man vill i vingård och vineri.

Vissa druvsorter passar bättre för svalt klimat likasom vissa fungerar bättre i varmt klimat. En del sorter klarar både varmt och svalt klimat. Betänk då att i svala områden som förr legat på gränsen var vinodling är möjligt i så kallat marginellt klimat och nu hamnat i betydligt varmare klimat. Hur tackla detta? Jo, till exempel vingårdar i Tysklands Moseldalen, som alltid räknats till svalklimatsområde där druvorna knappt mognat varför också vinlagen där byggt på mognaden i druvan vid skörd. Nämligen, ju mer sockerrik must (högre mustvikt) desto högre klassificering. Där det förr var otänkbart i stort sett att odla blå druvor till röda viner tillverkas idag mer och mer röda viner av spätburgunderdruvan (pinot noir). Högre altituder, norrexponerade vingårdslägen och experiment med rotstockar är idag viktigt att fundera över vid nyplanteringar för att få mer svalka för vinrankorna vilket innebär längre växtperiod. Viktigt vid kvalitetsfokus är att mognadsperioden blir lång så att druvan inte mognar för snabbt (vilket händer i heta, soliga klimat), då sockret finns men aromer, koncentration och komplexitet saknas. (Precis som med våra svenska, gamla jordgubbssorter som tog lång tid på sig att mogna i vårt klimat och blev till ett sött, smakrikt och komplext resultat). Så istället för att byta ut druvsorter från de klassiska i respektive område kanske man kan lösa situationen genom ovanstående övningar i vingården.

Exempel på svalklimatsdruvor är riesling, den förnämsta i tyska viner, sauvignon blanc i franska Loiredalen och Nya Zeelands sydö, grüner veltliner, Österrikes ”egna” druva, samt kungen av Bourgogne, pinot noir. Typiska varmklimatsdruvor är shiraz, i Australien och Sydafrika, zinfandel i Kalifornien och primitivo i Italiens söder (de två sistnämnda är samma druva). Shiraz är samma druvsort som syrah men ett vin som benämns syrah på etiketten är oftast vuxen i svalt klimat, och antas också inneha svalklimatskaraktär.

Druvor som fungerar bra i olika slags klimat är framförallt chardonnay, cabernet sauvignon och chenin blanc.

 

 

URSPRUNG

Till gruppen svalklimat hör bland andra Mosel (fortfarande), Nya Zeelands södra ö, vissa delar av Australien såsom Yarra Valley, Mornington Peninsula och Tasmanien, British Columbia och Ontario i Kanada samt norra Frankrike och Italien. Varmklimatsområden är till exempel södra Italien (Puglia), södra Frankrike, Spaniens Medelhavskust och Kaliforniens inland. (Detta är aning generaliserat eftersom även varma områden har mesoklimat som influeras av höjd över havet, breddgrad, havsvindar eller floder och vice versa.)

 

VINSTILAR

Hur skiljer sig stilen på ett vin från respektive kategori?

Om man generaliserar en aning så kan utseende, doft och smak på vinet avslöja om druvorna har vuxit i varmt eller svalt klimat. (Naturligtvis är det många andra parametrar som spelar in såsom druvsort, mognad på druva, vinets mognad, vinifikation med flera.)

 

Utseende

Svalt klimat – vita viner (av till exempel riesling och sauvignon blanc) har ett blekt utseende med gröna reflexer och citrongul färg. Röda viner har ett medelintensivt utseende med svag rubinröd färg.

 

Varmt klimat – vita viner är djupare i intensiteten och är mer gult. Röda viner är också djupa i färgen och ibland opaka med varierande färg. Djup färg kan även vara resultatet av att druvan vuxit på hög höjd i soligt klimat, då druvan får tjockt skal, vilket ger mycket färg.

Ben eller tårar som rinner längs kupan kan indikera hög alkohol (varmt klimat) och därför varmvuxet, men kan även betyda hög restsockerhalt.

 

Observera att även druvsorten och mognaden spelar in i utseendet och färgskalan. Det vill säga unga vita viner är ofta bleka i utseendet.

 

 

Doft

Svalt klimat – vita viner har citrustoner, grönäppliga eller gröna, örtiga toner. Röda viner doftar paprika eller har en gräsighet samt mer rödbäriga toner.

 

Varmt klimat – vita viner doftar gula, mogna, tropiska frukter. Röda viner har karaktär av mörka, saftiga frukter eller bär såsom blå plommon, blåbär, björnbär. Även bakad frukt och syltiga toner förekommer.

 

Observera även här att druvsort och mognad också är viktiga parametrar när det gäller doft.

 

Smak

Svalt klimat – vita viner har hög och frisk syra med karaktär av citrus, gröna äpplen, gröna örter och innehar låg till moderat alkoholhalt. Röda viner har en låg till medelhög alkoholhalt och karaktär av röda och mörka frukter och bär samt hög syra och tannin.

 

Varmt klimat – vita viner har som doften mer gula, mogna och tropiska frukter med medelhög syra. Röda viner smakar fylligt, eldigt (hög alkoholhalt) och rikt fruktigt av mörka bär, sylt och bakade plommon.

 

iStock 157508834 300x200

©THEPALMER

 

INDIVIDUELLT TYCKE OCH SMAK

Till sist kan det vara bra att känna till sin egna personliga smak vid val av vin. Tycker man att vita viner med hög syra, stramhet och elegans med karaktärer av citrus, grön frukt och örtighet samt låg alkohol, är att föredra så väljer man gärna vin från ett svalklimatområde såsom till exempel Loire, Mosel eller Chablis. Motsatsen är fylliga, smakrika, eldiga vitviner med tropisk fruktkaraktär från ett varmt klimat såsom Kaliforniens inland, Sydafrika och södra Frankrike. Är man rödvinsdrickare och tycker om stram syra och tannin samt elegans och medelhög alkohol ser man sig om efter vin från Loire, Tasmanien, Alto Adige (norra Italien) eller Beaujolais (dock låg tannin). Motsatsen är röda viner från Barossa Valley (Australien), Valle Central i Chile, Kaliforniens inland (Napa) eller Puglia.

 

 

SAMMANFATTNING

Kortfattat och allmängiltigt kan säcken knytas ihop på detta vis:

  • ett svalt eller kallt klimat ger druvor med lägre mognad, vilket ger lägre sockerhalt och högre syra och i sin tur lägre alkohol, samt i röda viner stram tannin (utom när det gäller vissa druvor). Karaktärer av citrusfrukter, grön frukt och örtighet eller gräsighet samt rödbärighet i röda viner.
  • ett varmt klimat ger druvor med hög mognad, vilket ger en medel eller låg syra och hög sockerhalt som i sin tur ger hög alkohol (jäst äter socker och bildar alkohol, det vill säga ju mer socker att konsumera för jästen desto mer alkohol bildas.) Karaktärer såsom mogna frukter, syltighet och bakad frukt.

 

Text av Susanne Berglund Krantz


| , , , , ,



Lämna ett svar: