Grüner Veltliner … och vad mer?


Österreich BlogTitelbild 2 1160x773 300x200

 

Österrikes vinvärld: Bland grüner veltliner, ekologisk odling och unga vilda vinmakare

Österrike och vin. Vad är det första du tänker på när du hör de orden tillsammans? Grüner veltliner säger många. Och mer då? Kanske även Wachau, landets mest kända vinregion. Men hur är det med zweigelt? Låter det bekant? Eller blaufränkisch, i Tyskland även känd som lemberger. Med unga vinodlare som lyckats driva ärvda familjeföretag till framgång – även utanför hemlandets gränser – räknar man kanske inte med en vinkvalitet som de senaste åren stigit så mycket att t.ex. en sauvignon blanc från Steiermark kan nämnas i samma andetag som en sauvignon blanc från nyzeeländska Marlborough. Dessutom sveper en växande våg av ekologisk odling in över landet. Men hur blev det så här? Vad innebär hållbarhetstrenden och vad står egentligen DAC för?

 

Districtus Austriae Controllatus… Kvaliteten på österrikiska viner

Låt oss börja med det troligen mest komplicerade: DAC står för ”Districtus Austriae Controllatus” … en riktig tungvrickare. I grund och botten är detta en beteckning för kontrollerade, regionstypiska kvalitetsviner från ett visst område. Det finns 13 sådana områden i de österrikiska bundesländerna Niederösterreich, Steiermark, Burgenland och Wien. Varje enskilt område har med åren fastställt en ursprungstypisk vinstil och förankrat denna juridiskt – på ungefär samma sätt som världens stora vinområden (BaroloChablisRioja). Detta innebär att vi i vinhyllan vid sidan av Bordeaux och Barolo kan hitta österrikiska viner med ursprungsbeteckningar som Kamptal DAC, Eisenberg DAC och snart även Südsteiermark DAC. Denna utveckling visar att österrikarna tar sin strävan efter hög kvalitet på största allvar. En annan indikation på detta är de stigande genomsnittspriserna på österrikiska viner, som även konsumenter utanför Österrike allt oftare är villiga att betala. Dessutom är Österrikes vinkännare flitiga med att ytterligare förstärka bilden av österrikiska viner som en exklusiv nischprodukt. De ekologiska och biodynamiska odlingssätten utgör en nisch i nischen. I Österrike bedrivs ekologisk eller biodynamisk odling på ungefär 13 % av vinodlingsarealen. Därmed räknas vinlandet Österrike globalt sett till en av de starkaste ekoodlarna. Nu återstår bara frågan: Vari ligger skillnaden?

 

Blogbild03 2 800x533 300x200

 

Ska man välja ekologiskt eller biodynamiskt?

Odla vin ekologiskt. Det låter helt logiskt eftersom det ju rör sig om en mycket naturlig produkt. Men vinodlingen har under de senaste 30–40 åren lidit stort av höga produktionsnivåer och måste som en följd av detta tillsätta näring genom att använda gödselmedel. Inom den ekologiska vinodlingen vill man ta ett steg tillbaka till naturen och det naturliga. Därför tillåts endast mycket specifika gödselmedel, mestadels av växtursprung. Den biodynamiska odlingen tar det hela ytterligare ett steg. Här handlar det om en helhetssyn på verksamheten. Bland annat använder man endast egentillverkade preparat, och dessa används i enlighet med månens faser. Låter det galet? Det är det också … men vinerna håller hög kvalitet.

 

Unga, vilda och orädda

Även de ”unga vildingarna” satsar på viner av hög kvalitet. Naturligtvis ägnar sig inte alla unga vinodlare i Österrike åt biodynamisk odling, men många av dem framställer sina viner enligt ekologiska metoder – och de gör det med stor övertygelse. Men vad döljer sig bakom uttrycket ”unga vildingar”? Till exempel vinmakare som systrarna Gruber, som driver vingården Gruber Röschitz och sedan 2016 ägnar sig åt ekologisk odling. Eller Ingrid Groiss, som tog över familjeföretaget 2010 och som med sin klassiska, rättframma stil gör succé såväl inom som utanför landets gränser. Den här nya, unga generationen vinodlare driver Österrikes viner framåt. Med hjälp av bra utbildning och en förmåga att höja blicken bortom de egna vinbergen, är de modiga nog att införa och genomföra nya idéer. Till exempel utsåg den amerikanska tidskriften ”Wine Enthusiast” vingården Pfaffl till ”European Winery of the Year” 2016 för deras enastående arbete. En annan ung, okonventionell ”vilding” är Hannes Reeh. Med sina ”unplugged”-viner står han å ena sidan för naturlighet eftersom vinerna spontanjäser och framställs utan klarningsmedel och enzymer. Å andra sidan står han också för anmärkningsvärda österrikiska rödviner, som är hans specialitet.

 

Blogbild02 2 800x533 300x200

 

Zweigelt, blaufränkisch och vackra Burgenland

Men vad är då zweigelt? Zweigelt är Österrikes rödvinsdruva framför alla andra. Den är en korsning mellan blaufränkisch och sankt laurent och utmärker sig genom aromer av surkörsbär och kraftfulla tanniner. Druvan används ofta i cuvéer och passar utmärkt tillsammans med den karaktärsfulla druvan blaufränkisch. Blaufränkisch är Österrikes näst viktigaste röda druvsort och går, som sagt, under namnet lemberger i Tyskland. Precis som zweigelt trivs den mycket bra i södra Burgenland.

Burgenland ligger kring Neusiedlersjön och är med sina fyra DAC-områden en region som generellt sett producerar fylliga rödviner av mycket hög kvalitet. Skälen till de mångfacetterade och uttrycksfulla rödvinerna är framför allt det kontinentala klimatet och de karakteristiska jordmånerna.

Vart och ett av Österrikes 13 DAC-områden har sin alldeles egen charm. Det lönar sig att titta närmare på det här lilla landet med de stora vinerna.

Sugen på en vinresa till Österrike? Läs mer här: https://www.austrianwine.com/

eller här: https://www.austria.info/se/aktiviteter/mat-dryck/vin-i-osterrike

 

 


| , , , , ,



Lämna ett svar: