Alsace, en fransk vinregion med tysk historia


BlogtitelElsass 01 1160x773 300x200

 

Med druvsorter som riesling, gewurztraminer, sylvaner samt weiß- och grauburgunder höjer sig Alsace märkbart över resten av Frankrike. Traditionen med halvtorra och söta viner hittar annars man på sin höjd i Loiredalen. På så vis är det tidigare tyska inflytandet i den här gränsregionen mycket tydligt. När det gäller maten och livsstilen är Alsace däremot en mycket fransk region. Vinerna härifrån har en mycket unik, omisskännlig stil som framför allt präglas av harmonin med det alsaciska köket. Både regionens restauranger och dess viner är världsberömda.

 

En snabb titt på områdets händelserika historia

Det lönar sig att ta en snabb titt på den alsaciska vinodlingens historia. Redan romarna, och kanske även kelterna, bedrev vinodling här. Efter Romarrikets fall var det munkordnarna som – precis som i så många andra regioner – tog över vinodlandet. Alsace ligger på den franska sidan av övre Rhendalen och sträcker sig från Karlsruhe till gränspunkten mellan Tyskland, Frankrike och Schweiz i närheten av Basel. På 800-talet bedrevs vinodling på hela 160 orter. Att vinodlingarna låg så här tätt var förmodligen sällsynt på den tiden. På 1500-talet bredde odlingsarealen vid foten av Vogeserna ut sig över cirka 30 000 hektar, en dubbelt så stor yta jämfört med idag. Redan då hade Alsace ett appellationssystem för att säkerställa vinernas kvalitet och ursprung. Här ingick även att skörda ”så sent och så moget som möjligt” och det var endast ädla druvsorter som odlades. I Alsace fanns det alltså redan en tradition av sen skörd – ”vendange tardive” – innan detta blev obligatoriskt för rieslingviner från Rheingau. Vinerna blev så populära att de exporterades till hela Europa. Vid den här tidpunkten, och under totalt 700 år, tillhörde Alsace Tyskland. Trettioåriga krigets härjningar i början av 1600-talet fick svåra konsekvenser för regionen eftersom så gott som alla odlingar skadades eller ödelades. Först på 1800-talet, då regionen efter tio år av franskt styre ännu en gång tillföll Tyskland år 1870, uppnådde odlingsarealen sin tidigare storlek. Detta var dock tillfälligt för i slutet av 1800-talet drabbade vinlusen Alsace och ödelade stora delar av beståndet. Idag utgör odlingsarealen cirka 15 000 hektar. Trots att Alsace återgick till Frankrike efter första världskrigets slut och trots att allt färre av invånarna idag behärskar det tyska språket, präglas vinproduktionen fortfarande av tyska traditioner.

 

Den unika terroiren mellan Vogeserna och Rhen

Den cirka 15 000 hektar stora odlingsarealen i Alsace ligger nästan uteslutande vid foten av Vogeserna. Regionen bildar ett smalt och på de flesta håll högst två kilometer brett band som följer floden Rhen i cirka 110 kilometer, från Strasbourg i norr till Mulhouse i söder. Vogeserna är en garanti för att vinodlingen i Alsace kan hålla toppklass. För det första stoppar bergskedjan de flesta moln. De släpper ifrån sig sitt regn på Vogesernas västra sida och Alsace är därför en av Frankrikes mest regnfattiga regioner. För det andra innebär den flera miljoner år gamla bergskedjan att man mellan bergen och floden Rhen hittar de mest skilda bergsformationer, ibland på bara några meters avstånd. Vogesernas sluttningar präglas på många håll av granit. Dessutom förekommer vulkansten, skiffer, kalk, musselkalk, lerjord, lössjord, kiesel och sand i de mest skilda kombinationer. Ett unikt exempel på detta är vinorten Andlau mellan Strasbourg och Colmar. På den berömda toppen Kastelberg hittar man stora skifferformationer med kvarts, glimmer och järn. I ortens sydvästra hörn präglas Rebbühl-vinberget av spröd granitjord. Öster om Kastelberg består Wiebelsberg av en rosafärgad sandsten med kvarts, fältspat och kiesel, medan Mönchsberg sydost om Andlau i huvudsak består av kalkmärgel. Överallt odlas rieslingdruvor som präglas av dessa vitt skilda jordar. Regionen hyser ett antal världsberömda lägen, däribland Cru-klassificerade Altenberg de Bergheim, Rangen de Thann och inte minst Clos St. Hune, ett endast 1,67 hektar stort läge i Hunawihr som tillhör gamla anrika huset Trimbach. Jorden i Clos består av ren musselkalk. Den unika jorden och det perfekta läget mot söder och sydost främjar inte bara en fantastisk mineralitet, utan innebär dessutom en ovanligt stor lagringspotential för rieslingvinerna.

 

Blogbild01 1 800x469 300x176

 

Druvsorterna i Alsace

Riesling är en av de viktigaste druvsorterna i Alsace vid sidan av gewürztraminer och pinot gris (grauburgunder på tyska). Andra tillåtna druvor som odlas är muscat, pinot blanc (på tyska weißburgunder), som oftast odlas tillsammans med auxerrois, samt sylvaner, i sällsynta fall chasselas samt pinot noir (på tyska spätburgunder) – som är den enda röda druvan. Pinot noir har framför allt under de senaste åren fått en allt viktigare roll i de alsaciska vinodlarnas druvportfölj. Trots detta avslöjar regionens druvuppsättning direkt att Alsace traditionellt sett är ett vitvinsområde. Idag står vitvinsproduktionen för över 90 %. En mycket speciell druva är klevner de heiligenstein. Klevner är en rosa variant på traminerdruvan och stammar troligen ursprungligen från Juraområdet. Den får endast odlas vid vinorten Heiligenstein och har därför en särställning.

 

Stilen hos vinerna från Alsace

I Alsace kan man blicka tillbaka på ett av de äldsta systemen för kvalitetssäkring inom vinodling. Som redan nämnts stammar appellationssystemet från 1500-talet, då det upprättades av vinodlarna i den berömda vinorten Riquewihr. Idag bygger systemet på tre grundpelare. Cirka 54 % av den totala skörden marknadsförs som AOP Alsace. Den här kategorin består nästan uteslutande av druvrena viner som tappas på smala flaskor med skruvkork, något som annars endast förekommer Tyskland. Cuvéer som den tidigare mycket populära Edelzwicker är idag sällsynta. Därutöver faller 27 % inom kategorin AOP Crémant d’Alsace – en stor andel av skörden i Alsace blir mousserande viner. Regionens crémantviner har ett mycket gott rykte. Crémantvinerna från Alsace följer samma riktlinjer som reglerar Frankrikes övriga crémantområden. Till 100 liter vin går det åt 150 kg druvor. Tillåtna druvsorter är riesling, de olika pinotsorterna samt chardonnay, som i Alsace endast får lov att användas för framställning av crémantviner. Crémantvinerna framställs enligt den traditionella metoden med flaskjäsning och lagras minst nio månader i producentens källare. Regionens bästa viner framställs i de 51 Grand Cru-lägena. De mest välkända är Pfersigberg, Schlossberg, Rangen in Thann, Altenberg de Bergheim, Kaefferkopf och Furstentum. Skördeuttaget är begränsat till max 55 hektoliter per hektar och vinerna får endast innehålla riesling, gewurztraminer, pinot gris eller muscat. Andra druvsorter tillåts endast i undantagsfall. Förutom torra och halvtorra viner framställs två traditionella specialviner på vinbergen: vendange tardive och selection de grains nobles. Druvorna till vendange tardive, vintypen som på tyska sidan kallas spätlese, skördas övermogna några veckor efter den officiella skörden. På så vis drar man till viss del nytta av ädelrötan, som ger de koncentrerade och söta vinerna (cirka 220 gram restsötma/liter) en speciell karaktär. Selection de grains nobles är Alsaceregionens motsvarighet till den tyska vinstilen trockenbeerenauslese, där man endast får lov att använda sent skördade druvor som på grund av angrepp från ädelrötan botrytis har skrumpnat och därför är mycket koncentrerade. Sockerhalten i det här vinet ligger på minst 256 gram för riesling och muscat respektive 279 gram för pinot gris och gewurztraminer.

 

Blogbild02 800x456 300x171

 

Framgången för viner från Alsace

Genom att begränsa sig till ett fåtal druvsorter och utnyttja av de speciella terroirerna har vinodlarna i Alsace med århundradena lyckats få ett mycket bra rykte. Många av prädikatsvinerna kan utan problem lagras i flera decennier. Liksom för så många andra vinregioner var 1970- och 1980-talet ett svår tid för Alsace. Konsumenterna drack visserligen gärna söta viner – vilket gynnade Alsaceregionens vinodlare – men vinerna skulle också vara mycket billiga. Lågprisvinet Edelzwicker blev populärt och näst intill synonymt med hela regionen. På 1990-talet började man kompensera för detta genom ett omfattande kvalitetsarbete och satsade istället med stor framgång på crémantviner. Vid sidan av de mousserande vinerna framställer allt fler vinodlare torra viner, något som uppskattas av dagens generation.


| , , , , ,



Lämna ett svar: