Champagneprovning och champagne som måltidsdryck!


Jag älskar champagne. Och vem tackar nej till ett glas champagne om det bjuds? Denna bubbliga, mytomspunna dryck som mest förknippas med festliga tillfällen i allmänhet och Nyårsafton i synnerhet. Champagne serveras oftast som aperitif före middagen, efter bröllopsakten eller när racerförare firas och båtar döps. Många är chanserna för att få skåla i ett glas champagne. Men hur ofta infinner sig situationer för champagneprovning? Vinprovningar för konsumenter är idag en frekvent företeelse. Intresset för vin är större än någonsin. Men uppstyrda provningar av champagne är nog inte lika vanliga, arrangerade provningar av stilla viner. En viktig orsak är såklart att det är så mycket dyrare att ställa till en champagneprovning, men är man ett gäng som delar på inköpen, så blir slanten inte lika hög för var och en.

 

Och hur ofta förekommer middagar där champagne serveras till en eller flera maträtter, alternativt genomgående hela måltiden? I vårt land nog inte så ofta tyvärr. Synd, eftersom champagne är en förträfflig måltidsdryck.

iStock 933408598 300x200

©wilpunt

ATT PROVA CHAMPAGNE

Vid provning av champagne går man tillväga ungefär på samma vis som när man provar stilla vin. Det vill säga man tittar, doftar, smakar och drar en slutsats av det totala intrycket av vinet. En extra parameter ingår dock, nämligen bubblorna eller moussen. Enklast är att använda sig av en provningsmetodik för att samla sina uppfattningar och bygga upp ett referensbibliotek, för framtida provningar. Bra är om man kan använda så objektiva beskrivningar som möjligt, för att alla ska förstå vad man menar.

 

METODIK VID CHAMPAGNEPROVNING

Alltså börjar man med utseendet av vinet. Genom att tippa glaset 40 grader mot ett vitt underlag ser man både klarheten, bubblorna och färgnyansen bättre. Är vinet klart eller grumligt? Hur ser bubblorna ut; små eller stora, snabba eller långsamma? Går nyanserna mot ljusgult, gyllengult eller bärnsten? Blek eller djup färg? Ju svalare källaren är där flaskorna lagras hos producenten, desto mindre bubblor. Färgen kan avslöja åldern på vinet, ju yngre desto mer nyans åt ljust gult och vice versa.

Efter att man konstaterat ovanstående parametrar är det dags för doften. Ta en liten sniff först för att konstatera att vinet är korrekt och inte har någon defekt (till exempel den vanligaste bland vindefekter, korkdefekt.) Sedan snurrar man runt kupan för att syre ska blandas med vinet och bouqueten lyfta. När det gäller ett mousserande vin skall man inte snurra för mycket bara så bubblorna försvinner! Är doften liten-stor? Känns vinet ungt och primärfruktigt? Eller utvecklat alternativt moget med karaktär av kex, bröd, brioche eller nötter? Vad doftar vinet, utöver nämnda toner? Citrus, tropiska frukter, röda eller mörka bär etcetera.

Därefter smakas vinet och innan man sväljer bör man försöka att få in lite luft i munnen samt skölja runt en aning så blir upplevelsen så mycket större. Hur upplevs syran? (Syran uppfattas på sidorna av tungan och får det att vattnas i munnen.) Är vinet torrt? Vad har vinet för smaker? Hur är kroppen; liten eller stor? Hur lång är eftersmaken (hur länge stannar smakkaraktärerna kvar efter att man svalt vinet)? Hur upplevs bubblorna/moussen? Är bubblorna hårda eller krämiga?

Sedan knyts säcken ihop genom att reda ut beskrivningen av utseende, doft och smak. I slutledningen anges kvalitetsuppfattningen, om vinet är redo att drickas eller kanske bör lagras en tid, om det är värt sitt pris och viktigast av allt: är vinet gott eller rent av fantastiskt?

iStock 498338296 300x200

©AzmanL

GLAS

Vilken sorts glas bör champagne och mousserande vin provas (och drickas) i? Smala, höga så kallade flöjtglas passar absolut inte för provning eftersom man inte kan uppleva någon direkt doft ur dessa. Denna typ av glas passar bäst för enklare typer av mousserande vin som varken har stor doft eller smak utan passar bättre som törstsläckare. Då kan vinet dessutom serveras kylskåpskallt. Vackert är champagnecoupen men dessvärre inte speciellt funktionell, då bubblorna och doften försvinner väldigt fort när kupan är utåtsluttande. Bästa typen av glas är ett inåtsluttande så kallat tulpanformat glas, som håller doften kvar i glaset. Bourgognekupa fungerar mycket bra om vinet är av hög kvalitet och kanske aning knutet. Den större bourgognekupan gör att vinet öppnar upp sig och får ”snabbmogna” lite grann.

 

CHAMPAGNEPROVNING AV OLIKA STILAR/TYPER

Antalet champagner vid provningen bör vara minst 4 stycken för att få en varierad bild av olika stilar. Välj gärna en ”huschampagne” det vill säga en standardchampagne utan årgång (största delen av tillverkad champagne är en blandning av årgångar och druvor. ) Den består oftast av chardonnay, pinot noir och pinot meunier. En årgångschampagne som alltid har högre kvalitet, mer koncentration och komplexitet. En blanc de blancs, som enbart är gjord av chardonnay och en blanc de noirs som antingen är tillverkad av pinot noir och pinot meunier eller en av dessa sorter.

Varför inte stoppa in en ”Joker” också? Det vill säga ett mousserande vin som tillverkats likadant som champagne (traditionell metod) men från en annan region eller land, såsom exempelvis Cava eller Crémant, för att få en bild av vad klimat, jordmån och druvor gör för stil och kvalitet.

iStock 658360576 300x200

©karandaev

CHAMPAGNE OCH MAT

Att dricka champagne till mat är förträffligt eftersom syran finns, bubblorna fräschar upp och alkoholen är moderat. Dessutom kan man botanisera mellan de olika stilarna för att få till en bra kombination och brygga till maten eller tvärt om. Nedan följer några förslag.

 

FÖRRÄTTER

Eleganta förrätter med till exempel pilgrimsmusslor, löjrom eller vit fisk med tillbehör får ett fulländat äktenskap tillsammans med en blanc de blancs champagne som har finess, elegans och gulfruktiga toner samt inslag av champinjoner. Mineralitet slår ofta igenom med kalkighet och stenighet och kombineras såklart strålande med all slags fisk och skaldjur.

 

HUVUDRÄTTER

Till huvudrättens mer koncentrerade smaker av fågel, fisk eller ljust kött med olika tillbehör och såser bör en koncentrerad och smakrik champagne väljas. Årgångschampagne med mer koncentration, komplexitet och kropp alternativt blanc de noirs som oftast har mer kraft och rondör på grund av de röda druvorna som är grunden i vinet.

 

OSTAR

Till osten blir en smakrik roséchampagne briljant med sin rödbärighet i karaktären. Välj medelintensiva ostar som inte dränker vinets smak såsom Chaource (från Champagne), Brie de Maux, Pont l’Eveque och Brillat-Savarin.

 

DESSERT

Vid vinval till desserten måste man som vanligt tänka på att vinet ska vara minst lika sött eller sötare än rätten eftersom det annars blir en krock i munnen och upplevelsen blir besk. På vår marknad finns ett fåtal söta champagner eftersom söta viner överhuvudtaget inte längre är lika populära som de en gång var. För att matcha champagnens smak kan man gärna använda frukter och bär samt gärna något knäckigt om vinet har ålder.

iStock 970297606 300x200

©klenova

Kom ihåg att all champagne är mousserande vin men allt mousserande vin inte är champagne!

Till Champagneprovning hemma

 

SLUTORD

Jag avslutar 2019 års första bloggpost som jag avslutade 2018 års första bloggpost med Lily Bollingers bevingade ord och ser fram emot det nya årets alla oprövade vinutmaningar.

 

Jag dricker champagne när jag är lycklig – och när jag är ledsen.

Ibland dricker jag det när jag är ensam. Har jag sällskap anser jag att champagne är självklart.

Jag smuttar gärna på ett glas när jag inte är särskilt hungrig och jag dricker alltid champagne när jag vill ha någonting att äta. Annars dricker jag aldrig champagne.

Utom när jag är törstig. (Madame Lily Bollinger 1899-1977)

 

Text av Susanne Barglund Krantz

 


| , , , ,



Lämna ett svar: