Vindistrikt i Frankrike – En liten hjälpreda till att förstå några av distriktens innebörd och etikett.


Frankrike har hundratals år varit en framträdande och påverkande faktor av världens vinproduktion när det gäller vinstil, franska vindistrikt är dock inte ursprunget för vinodling och vintillverkning, som ligger betydligt längre österut vid Kaukasus. Landet innehar en andra plats (och ibland första placering) när det gäller världsproduktionen av vin.

De franska vindistrikten är idag över 300 stycken och består av väl kända sådana såväl som mindre bekanta.

Vindistrikt eller så kallade appellationer innebär skyddade ursprung enligt lag där ett antal regler måste följas. Dessa regler består av bland annat distriktets avgränsning, vilken eller vilka druvor som måste ingå i respektive vin, maximalt skördeuttag, alkoholhalt, vinodling och vinifikation med flera.

Vindistrikten har på grund av var de är belägna antingen maritimt-, kontinentalt- eller Medelhavsklimat. Det vill säga om odlingarna ligger vid Atlanten, Medelhavet eller inlandet. Dessa klimattyper nämns som det övergripande klimatet medan en hel del mesoklimat förekommer på grund av hur vingården är belägen inom varje distrikt. Klimatet är en viktig parameter när det gäller stilen på det färdiga vinet. Även jordmånen varierar från distrikt till distrikt och är också en viktig parameter för vilka druvor som fungerar däri och för stilen på det färdiga vinet.

Nedan följer en övergripande förklaring gällande respektive välkända appellationer i franska vindistrikt. Samt vad etiketten innehåller textmässigt. Jämfört med etiketter i Nya Världen (utanför Europa) där ofta druvan är nämnd så gäller andra regler i Frankrike (och övriga vinländer i Europa), där namnet på distriktet istället är berörd.

 

iStock 459941715 300x200

©luoman

 

Vindistrikt i Frankrike

BORDEAUX

Regionen i sydvästra Frankrike täcker en stor yta och är indelad i mindre distrikt. Här förekommer viner av enkel standard där odlingsytan täcker ett stort område likaväl som viner av världsklass där distriktet är snävt avgränsat. Klimatet är influerat av havet i väst med varierande väderlek som också innehåller regn och fuktighet. Därför är traditionen att odla olika druvor med olika förutsättningar vad gäller blomning och mognad för att inte riskera att tappa hela skörden på grund av för mycket regn eller frost. Dessa druvsorter vinifieras och blandas sedan till en helhet.

De viktigaste druvorna består av 3 blå och 2 gröna. Cabernet sauvignon, cabernet franc, merlot, sauvignon blanc och sémillon. Av dessa framställs framförallt torra röda och vita viner men även högklassiga söta viner. Regionen är delad av floden Gironde med dess bifloder Garonne och Dordogne. De röda vinerna är tydligt strukturerade av syra och tannin med mörkbäriga toner av svarta vinbär om cabernet sauvignon är dominerande i blandningen. Finns mer merlot i vinet så är rödbäriga toner oftast framträdande.

Om det enbart står Bordeaux på etiketten (utöver producent, alkoholhalt, volym) så är ursprunget generiskt, det vill säga att druvorna är odlade på ett stort område, vilket innebär en enklare kvalitet.

Mindre ursprung inom området Bordeaux är Pauillac, Saint-Estèphe, Saint-Julien, Margaux, Graves, Pessac-Léognan för att nämna några av de högkvalitativa områdena. Här är odlingarna snävare avgränsade och kvaliteten alltså högre. Fortfarande dock samma druvor men stramare regler vad gäller lagens parametrar (se ovan). Dessa distriktsnamn är alltså även namnet på vinet, tillsammans med slottet (Château) som också syns på etiketten.

Bordeaux’s röda viner är absolut främst matviner på grund av tanniner och syra som behöver protein och fett för att tämjas och bli till en balanserad kombination.

Vita, torra viner av medel till hög kvalitet finns i de franska distrikten Graves och Pessac-Léognan och är tillverkade av sémillon och sauvignon blanc och är ypperliga måltidsviner till fisk framför allt. Så om ovan nämnda namn står på etiketten är dessa druvsorter grunden till vinet.

De vita, söta vinerna tillverkas i bland annat Sauternes som är ett mindre avgränsat distrikt där druvorna sémillon och sauvignon blanc angrips av ädelröta och får därför en koncentrerad sockerhalt men även en bevarad syra vilket gör vinerna friska samtidigt som mycket söta. Dessertvin i första hand men också fantastiska till mögelost framförallt Roquefort (sälta + sötma= balans).

 

iStock 994129166 300x200

©OceanProd

 

BOURGOGNE

I Bourgogne i östra Frankrike vimlar de små appellationerna vars vingårdar oftast ägs av flera vinbönder. Rött och vitt stilla vin tillverkas och de 2 viktigaste druvorna är pinot noir och chardonnay. Från enkla viner med bra kvalitet till allra högsta topp vad gäller kvalitet. Klimatet är nordligt kontinentalt med kalla vintrar och varma somrar. Röd bourgogne kan vara rödbärig och elegant med hög syra och måttlig tannin. Vinerna kombineras gärna med eleganta rätter av vilt kött, alternativt fisk med smakrika tillbehör. Vinerna är även utmärkta att bara njuta i eget majestät. Vit Bourgogne är ofta ekfatsdominerade i sin ungdom med kalkig mineralitet, hög syra och stramhet. Utvecklas till elegant helhet med åren och är fantastiska till fina fisken med hollandaisesås.

Såväl som i Bordeaux när det gäller etiketten står appellationens namn nämnd. De enklaste är generiskt klassificerade med rätt och slätt Bourgogne som ursprung på etiketten.

Längst söderut i området ligger distriktet Beaujolais, som i sin tur även är indelat i mindre distrikt. Här används druvan gamay som ger enkla, rödbäriga viner med medel struktur av syra och mjuk tannin. Enkla och goda att dricka lite svalare när de är unga och har kvar sin fräschör. Beaujolais Noveau är ett vin som endast jästs och släpps på marknaden 3e torsdagen i november. I Frankrike fortfarande en stor händelse och restaurangerna kungör il est arrivé (den har kommit). En gång en stor begivenhet även i Sverige, och sakta men säkert, i och med större utbud av bättre viner att tillgå, tillbaka även här efter decennier av Törnrosasömn. Beaujolais Villages på etiketten anger ett snävare ursprung och bättre jordmån vilket ger aning högre kvalitet. De allra bästa och mest hållbara Beaujolaisvinerna är de så kallade Beaujolais Cru som är 10 stycken. Då är namnet på Cruläget som är vinets ursprung, nämnt på etiketten, till exempel Morgon, Fleurie, Moulin-à-Vent.

 

iStock 186840422 300x200

©luoman

 

CHAMPAGNE

Distriktet är beläget i nordöstra Frankrike med kontinentalt klimat och viss Atlantinfluens vilket gör att området har kalla vintrar och varma somrar med frostrisk. Här tillverkas mousserande vin enligt traditionell metod som innebär att vinet jäser en andra gång i samma flaska som det säljs i (undantaget de stora buteljerna). Chardonnay, pinot noir och pinot meunier får användas enligt reglerna för appellationen. En viktig parameter som gäller i Champagne är den kritrika jordmånen som ger stramhet, syra och kalkig mineralitet. Ju lägre temperatur i lagringskällaren desto mindre, subtilare bubblor och ju längre tid vinet lagras med jästfällningen efter andra jäsningen, desto mer komplexitet och brödighet. På etiketten går att läsa Champagne som ursprung men även tillägget Premier Cru alternativt Grand Cru vilket specificerar klassificerade vingårdar där druvorna vuxit. Tillägg såsom blanc de blancs innebär att bara chardonnay ingår och blanc de noirs betyder antingen att bara en av de 2 blå druvorna används alternativt en blandning av dem.

 

ALSACE

Alsace är de vita vinernas appellation, även om röda viner av pinot noir faktiskt ökar. I denna appellation finns druvan återgiven på etiketten tillsammans med Alsace alternativt Alsace Grand Cru. Beläget i nordöst vid gränsen till Tyskland (som också Alsace tillhört). Tack vare bergskedjan Les Vosges (Vogeserna) i väst, hamnar området i regnskugga och får därför mycket sol som gör att druvorna mognar trots latituden och altituden. Riesling, pinot gris, gewurztraminer och muscat är de ädla druvorna och dessa används för både Alsace och Alsace Grand Cru. Andra druvor som till exempel silvaner får också användas enligt reglerna för distriktet, men när det gäller Alsace Grand Cru får endast dessa användas (med vissa få undantag). De flesta vinerna i Alsace är endruvsviner, men blandningar förekommer i de enklare varianterna. Stilen är torr, frisk, stram och druvtypisk. Söta viner förekommer också i liten volym. Dessa viner är oftast ädelrötade. Röda viner av pinot noir är lätta och eleganta med hög syra och mjuk tannin och är på frammarsch (mest på grund av efterfrågan).

Mousserande vin enligt traditionell metod som i Champagne tillverkas också och heter Crémant d’Alsace. Området är mycket trevligt att resa runt i med sina små pittoreska, dockskåpsliknande byar, god mat och framförallt ost i kombination med de friska vinerna.

 

iStock 176065523 300x200

©Tree4Two

 

LOIREDALEN

Loire i norr är Frankrikes längsta flod och sträcker sig från bergen i centrala delen västerut mot Atlanten där den har sitt utlopp. Längs flodens färd passeras en mängd appellationer vars vinstilar varierar från torrt vitt, mousserande, sött vitt, rosé till rött vin. Klimatet varierar från maritimt i väst till svalt inlandsklimat i öst. Floden är såklart en influerande faktor på mesoklimatet. Druvor som odlas är gröna muscadet (melon blanc), chenin blanc, sauvignon blanc och blå cabernet franc och pinot noir.

Längst i väst vid Atlanten befinner sig appellationen Muscadet vars druva med samma namn, även kallad melon blanc, döljer sig bakom etiketten. Muscadet är ett torrt, extremt friskt vitt vin med neutral karaktär som passar utmärkt till ostron. Om tillägget sur lie finns skrivet på etiketten innebär det att vinet legat kvar med sin jästfällning efter jäsningen. Detta innebär att vinet blir mer komplext och smakrikt. Öster om denna appellation finns distrikt för druvan chenin blanc i ursprung som Savennières och Anjou. Vinerna är torra och friska med karaktärer av vulkankalkig mineralitet och fruktkaraktär av bland annat ananas. Vid mognad utvecklas honungstoner i vinet. Söta viner döljer sig bakom etiketten Coteaux du Layon. Vidare längre in i landet följer några rödvinsappellationer såsom Bourgueil och Chinon som båda innehåller cabernet franc med örtig och rödbärig karaktär. Superläckra till maträtter med örtighet. Österut härifrån finns fantastiska långlagringsdugliga vita viner i distriktet Vouvray. Från torra till söta men även mousserande vin. Längst in i de centrala delarna hittar vi de välkända appellationerna Sancerre och Pouilly-Fumé som båda tillverkas av sauvignon blanc och är eleganta, örtiga, grönfruktiga med mineralitet och lätthet.

 

iStock 851501044 300x225

©veou

 

RHÔNE

Rhônedalen delas in i 2 delar; norra och södra. Klimat och jordmån samt tillåtna druvor är helt olika vilket resulterar i skilda vinstilar.

 

Norra Rhône

Denna del står för den minsta produktionen i Rhônedalen, men däremot mycket hög kvalitet. Klimatet är kontinentalt med hårda vindar från norr. Många vingårdar ligger i branta lägen med solexponering mot syd samt väl skyddade i dalgångar. Röda viner är dominerande med franska distrikt såsom Côte Rôtie, Saint-Joseph, Cornas och Hermitage samt Condrieu för vita viner. Rådande rödvinsdruva är syrah som här ger mörkfruktighet, hög syra, kraftfulla tanniner, animal och pepprig karaktär. Utmärkta viner till kötträtter som ackompanjeras av krämig sås, potatisgratäng eller fet pommes frites som tämjer de sträva tanninerna. I Condrieu tillverkas feta, vita viner med medel till låg syra, blommighet och smakrikedom av druvan viognier.

 

Södra Rhône

Kvantiteten av viner härifrån har sitt ursprung i distriktet Côtes du Rhône. Klimatet är betydligt varmare än i norr, i synnerhet i distriktet Châteauneuf-du-Pape. Tillåtna druvor är betydligt fler än i norr och består av grenache, syrah, mourvèdre, cinsault med flera. De gröna druvorna utgörs av till exempel clairette och grenache blanc. Till skillnad från norra Rhône är vinerna blandningar. Bra roséviner tillverkas under appellationen Tavel.

Côtes du Rhônevinerna är enkla, strukturerade, varje-dag-viner med aning pepprighet och fruktighet. Châteauneuf-du-Pape är komplexa viner med fyllighet, hög alkohol och smakrikedom.

 

iStock 117360535 300x201

©JakezC

 

SÖDRA FRANKRIKE

Vingårdarna i södra Frankrike sträcker sig längs Medelhavets kust från italienska gränsen i öst till den spanska gränsen i väst och är uppdelade i 3 områden: Provence, Languedoc och Roussillon. Ett varmt Medelhavsklimat påverkar vinstilen och en mängd druvsorter är tillåtna. Röda viner dominerar av till exempel grenache, syrah, carignan, merlot, cabernet sauvignon, cinsault och mourvèdre. På den vita sidan ser vi chardonnay, sauvignon blanc och viognier för att nämna några. Här tillverkas en stor del av Frankrikes rosévin i en ny trendig stil som är ljust laxrosa med stram elegans i bästa fall.

 

TIPS

Ordna en provning med viner från olika franska vindistrikt där klimat, jordmån och druvsorter tydligt visas i respektive stil vad gäller doft och smak.

 

OBS

Ovanstående klimatbeskrivningar är gängse rådande övergripande klimaten i de olika vindistrikten i Frankrike. Dagens klimatförändringar påverkar dock temperaturerna och idag sker skörden tidigare för varje år generellt sett. Detta kan i framtiden göra att andra druvsorter börjar odlas, istället för de traditionella, som ska klara av ett varmare klimat samt nya väderfaror (hagelstormar till exempel) i vingården.

 

Text av Susanne Berglund Krantz

 

 

 

 


| , , , , , , , , , ,



Lämna ett svar: