Ett träfat är mer än bara en behållare (1/2)

Hur fungerar egentligen ett träfat? Det består av två tunnbottnar och störarna, som är något konvext böjda och därmed ger fatet den typiska kupiga formen. Störarna hålls på plats med hjälp av varmförzinkade bågar av metall.

Fatets moderna filosofi

I motsats till förr anpassas idag fatets storlek och träslaget mycket noga till vinet. De senaste åren har man kunnat observera att mindre fat blir allt mer populära över hela världen. Det beror på att handeln och även konsumenterna vill ha viner, som mognar fortare och därmed kan drickas tidigare. Små fat är för detta ändamål betydligt bättre än stora fat. Jämfört med den mängd av vin som förvaras i dem, har de en större träyta. Detta betyder: det kommer in mer luft genom porerna än på stora fat. Vinet mognar snabbare och mer intensivt. Vinet kan tas ut ur faten redan efter sex, tolv eller arton månader (beroende på vilket typ av vin det handlar om). Med de små faten tog också det nya träslaget över: Barriques används till exempel maximalt i tre år och kasseras därefter. Nytt trä, särskilt ek, förser vinet med tanniner och påverkar samtidigt smaken (något man strävar efter). Fat som används i många år, förser vinet inte längre med tanniner. De är smakneutrala. Förutom standardstorlekar finns det talrika individuella former och storlekar på fat.

Stort träfat

För det mesta av ek, ibland av kastanj eller körsbär. Rymmer mellan 5 000 och 100 000 liter. Kan användas i 50 år eller till och med längre. Detta trä slutar med att förse vinet med tanniner redan efter ett fåtal år. Det påverkar alltså inte smaken. Jämfört med kapaciteten är mängden av syre, som kommer in genom störarna, relativt liten. Vinet mognar ofta långsamt. Stora träfat används exempelvis för röda viner som Barolo, Chianti, Brunello di Montalcino, Spätburgunder från Baden och Württemberger rödvin. I Tyskland används faten delvis även för högkvalitativa vita viner.

Stora ekfat (“Stückfass“)

En vanlig behållare (även kallad ”Fuder”) vid floderna Mosel och Rhen, som används för mognadslagring (ibland också för blandning) av vin. Kapacitet: 1 200 liter. För det mesta byggs dessa fat av ek från Hunsrück eller Spessart. I Rheingau är ett hälften så stort fat (“Halbstückfass“) vanligt (600 liter), i Pfalz och Rheinhessen är motsvarande fat dubbelt så stort (”Doppelstückfass”) (2 400 liter).

Pipe

Traditionellt fat för portvin, sherry och Marsala, uppfunnit av brittiska affärsmän, för att kunna transportera vinet över havet. En pipe är transportbehållare och samtidigt måttenhet för vin. Faten används än idag för mognadslagring av viner som förstärkts med alkohol. Den normala kapaciteten (500 liter) kan avvika något både uppåt och nedåt.

Piéce/barrique

Fat för mognadslagring av vin i Bourgogne (Piéce, 228 liter) och Bordeaux (Barrique, 225 liter). Faten är nästan alltid tillverkade av ek.

I dagens språkbruk betecknar barrique i allmänhet mognadslagring av vin i små, nya fat av ek eller själva faten. Härmed menas de relativt slanka Bordeaux Barriques (225 l), som har tunnare störar (böjda bräder), än de flesta andra fat.

Historia

Det var förmodligen romarna som konstruerade träfat för att ha en hållbar behållare man lätt kunde transportera vinet i. Träfaten tog över efter amforan (krus av lera) och vinsäcken överallt där människorna hade råd. Under århundradenas lopp utvecklades standardstorlekar och -former för vinfat. Den mest kända och viktigaste för dagens mognadslagring av vin är barriques. 1866 bestämdes i Bordeaux, att storleken på barriques skulle vara exakt 225 liter, alltså betydligt mindre volym är tidigare. Fyllt med vin motsvarar det en vikt, som en man utan vidare kan rulla framför sig eller två män kan bära. Rent tillfälligt uppstod ett stort ytförhållande mellan trä och vin, i samband med en fortfarande lätthanterlig fatstorlek.

(del 2 )