Syrah och Shiraz – de olika “tvillingarna“

2013-03-12

En druvsort, två stilar

Vin, livets elixir
Servera det, och häll upp det, snabbt,
Gör av mitt jordliv
En evig källa!
– Mohammed Schemsed-din Hafiz

Egentligen är det inte så konstigt att en berömd vinproducent från norra Rhône har döpt ett av sina viner till Chevalier de Stérimberg, efter korsriddaren med samma namn. Man ansåg länge att just dessa korsriddare på 1300-talet tog med sig en druvsort från Persien till Frankrike som kom att kallas för Syrah, efter den gamla persiska staden Shiraz. Inte alls långsökt, då man i Shiraz har odlat vin i hundratals år, vilket den berömde persiska diktaren Hafiz (1324-1388) dokumenterat i många av sina sånger.

Än idag finns det en inhemsk druvsort i denna del av Persien, som kallas Shiraz. Detta är dock en vit druvsort. Precis som de som används till Jaboulet Ainées Chevalier de Stérimberg, vilket inte är ett rent Syrah – som namnet ger anledning till att förmoda – utan en cuvée av vita Rhône-sorter.

Rhône

Men tillbaka till Syrah. Hur fin historien om korsriddarna än må vara, så är den tyvärr inte sann. Idag är det möjligt att exakt fastställa druvsorters genetiska härkomst. Vetenskapsmän från University of California och forskningsanstalten Montpellier har kunnat få fram “föräldrarna“ till druvsorten Syrah och dessa kommer inte från dagens Iran. Syrah är en vild korsning mellan den vita druvan Mondeuse Blanche och den röda Dureza. Mondeuse Blanche härstammar från Savojen och odlades i Frankrike 1999 på endast 5 hektar. Druvsorten har mycket syra och en god förmåga att åldras. Den bör dock inte produceras renrasig. Ännu mer sällsynt har emellertid Dureza blivit, som 1988 endast odlades på en hektar. Druvan ger rustika viner som mognar sent. När det gäller jämförelsen mellan Syrah och Shiraz har det utan tvivel kunnat fastställas att Syrah samt Australiens respektive Sydafrikas Shiraz genetiskt sett är identiska. Finns det då överhuvudtaget någon skillnad mellan dessa båda typer, som hör till en av världens mest utsökta och odlade druvsorter?

Skillnaden idag är framför allt den regionalt avvikande användningen av namnet och den olikartade vinberedningen. Förenklat uttryckt används namnet Shiraz i Australien och Sydafrika, medan man i Europa och även i USA i allmänhet betecknar druvan Syrah.

När vinpionjären James Busby 1833 införde denna sort i sitt hemland Australien, där den till en början hette Scyras och först senare döptes om till Shiraz, framställde man framför allt tunga, fruktbetonade, mörka röda viner av denna druvsort. Detta kan bero på att det i Australien var vanligt att producera starkviner, alltså viner vars jäsning stoppas genom att man tillsätter alkohol för att man ska erhålla en stil som påminner om portvin. Även om produktionen av starkvin har hamnat i skymundan, anses viner från Australien än idag vara täta, fruktbetonade och yppiga. Detta beror inte minst på landets klimatförhållanden, som klart skiljer sig från de som råder i de klassiska Syrah-områdena i norra Rhône. I Australiens viktigaste odlingsområden för Shiraz, Barossa och McLaren Valley, faller ca 450 mm regn per år, medan det i norra Rhône med 834 mm nästan regnar dubbelt så mycket. I Barossa är den årliga genomsnittstemperaturen knappt 16° C, i norra Rhône är den däremot 11,7° C. Även jordtyperna är så olika att mikroklimatet skapar ett annat vin.

Förutom skillnaden på druvornas mognad, som i Australien skapar alkoholrikare viner, är det dock framför allt lagringen i källare, som präglar denna olikartade stil. I länder som präglats av Europa är det vanligt att man låter Syrah-skalen ligga kvar länge tillsammans med dess must för att dra ut rika tanniner ur skalen. I Australien däremot placeras Shiraz i fat av amerikansk ek för att jäsa snabbare. Resultatet är ett fruktbetonat vin med tydlig fruktsötma, därtill smidighet och aromer av vanilj, choklad och kokos. Syrah från norra Rhône däremot verkar slankare, då man inte nödvändigtvis använder träfat resp. nya träfat för mognad, och med säkerhet inga amerikanska ekfat. När man använder träfat, handlar det här mindre om de aromer som finns i resp. träslag, utan mer om vinets lagringsförmåga. Shiraz-viner från Australien kan drickas betydligt tidigare än de franska motsvarigheterna, som efter buteljering, beroende på vinets kvalitet, mycket väl kan lagras några år i en källare. Detta tack vare den höga syra- och tanninhalten. Samma höga tanninhalt gör även vinet något strävare och ger en sammandragande känsla i munnen. Shiraz däremot är mycket smidigare och mjukare.

Vi rekommenderar: