Meny
Druvsorter / Kul/Bra att veta / Vintips

Om vinkritik – del 1: Vinpåven Robert Parker

När Robert M. Parker Jr. i slutet av 60-talet upptäckte att han hade talang att analysera och beskriva viner såg vinvärlden helt annorlunda ut än den gör i dag. Den fungerade då som slutet system där vinintresserade konsumenter inte hade någon möjlighet att skaffa information eller jämföra viner för att kunna utveckla djupare kunskaper. I Tyskland åkte den som ville köpa vin till en vingård eller vände sig till en av de få vinhandlarna som fanns. Här kan nämnas att Hanseatische Wein & Sekt Kontor* var en av de första vinhandlare i Tyskland som erbjöd ett större sortiment med såväl tyska som utländska viner, och då framför allt franska.

 

Robert Parker vinkritiker

Robert Parker vinkritiker

Parkers 100-poängssystem
I Robert M. Parkers hemland USA fick de kaliforniska vinerna ett uppsving efter att de år 1975 vid en legendarisk vinprovning i Paris hade visat att de kvalitetsmässigt kunde konkurrera med de bästa franska vinerna. Men den mindre bevandrade konsumenten hade även i USA svårt att få inblick i vinodling och vinkvalitet. Robert M. Parker arbetade på den här tiden som advokat och sympatiserade med den välkände konsumenträttsivraren Ralph Nader som i decennier kämpade för att ge konsumenterna möjlighet skaffa sig information om produkter och företag. Robert Parker visste sedan en resa i Alsace på 60-talet att han hade ett speciellt bra luktsinne och ett särskilt bra minne när det gällde viner. År 1978 kände han till sist att han hade skaffat sig så mycket erfarenhet om vin att han vågade börja poängsätta viner och även publicera sina omdömen. Han började då publicera sina omdömen om olika viner i Robert Parker‘s The Wine Advocate. I sina recensioner använde sig Robert Parker av det 100-poängssystem som används än idag och som motsvarar betygssystemet i de amerikanska gymnasieskolorna. Systemet användes till en början främst i USA, men har nu blivit en internationell standard.

Parker svag för kompakta och  fruktiga rödviner
M. Parker uppmärksammades för första gången globalt när han till skillnad från många andra vinkritiker bedömde 1982 års Bordeaux-viner som en utomordentlig årgång. Detta startade livliga diskussioner i vinkretsar världen över, men i backspegeln visade det sig att Robert M. Parker hade haft rätt. 1982 anses nämligen allmänt som en av bästa Bordeaux-årgångarna. För advokaten från Baltimore blev dessa diskussioner ett genombrott och upplagan för hans The Wine Advocate som än i dag ges ut varannan månad ökade dramatiskt. I dag är pappersupplagan uppe i runt 45 000 prenumeranter och vinsajten online har långt fler besökare. Parker har med sitt poängsättningssystem blivit den i särklass viktigaste vinkritikern. Detta har inte enbart fördelar, utan har också medfört vissa negativa aspekter. Det som är positivt är att han har gjort vinvärlden betydligt mer transparent, men hans dominans har under åren blivit så stor att hans vinrecensioner ofta ses som alltings mått. Detta ställer till problem eftersom Robert M. Parker precis som vi alla har förkärlek för vissa vinstilar. Han är särskilt svag för kompakta, mycket fruktiga, delvis marmeladiga rödviner med mycket fyllighet och tenderar att poängsätta dessa viner högre än lätta, friska och mer eleganta viner. Detta ledde till att en hel generation av vingårdar och vinproducenter, särskilt i Bordelais, men även i Spanien, södra Frankrike, Rhône-området och utomeuropeiska länder anpassade sina viner efter Robert Parkers smak för att de skulle poängsättas högre. Recensioner från Robert Parker som överstiger 90 poäng innebär nämligen en betydligt högre omsättning för vinproducenterna. Den så kallade parkeriseringen av vinstilen nådde sin kulmen för ca 10 år sedan men börjar nu långsamt att avta. Alkoholfattigare, mer syrabetonade, friskare viner börjar nu efterfrågas igen i allt högre utsträckning.

Detta beror delvis på att det i Parkers team – han har sedan länge inte hunnit bedöma alla viner själv – finns kritiker som föredrar lite lättare viner. Skribenterna just nu är, förutom Robert Parker som långsamt drar sig tillbaka, Jeb Dunnuck, Lis Gutierrez, Monica Larner, Neal Martin, Lisa Perroti-Brown, Marc Squires och David Schildknecht.

Robert M. Parker Jr. dubbades 1999 av Jacques Chirac till riddare av hederslegionen och tillhör definitivt en av de stora förnyarna i vinvärlden.

 

Robert Parkers vinguide "Parkers Wine Guide"

Robert Parkers vinguide ”Parkers Wine Guide”


*The Wine Company och Hanseatische Wein & Sekt Kontor tillhör Hawesko Group

Inga kommentarer

    Lämna ett svar