Sydafrika hör till de vinodlingsområden som under flera århundraden koloniserades av europeiska nybyggare. I motsats till de flesta andra koloniserade områden där man planterade vinstockar, var det i Sydafrika inte munkarna som behövde saften som mässvin, utan istället den nederländske läkaren och köpmannen Jan van Riebeeck som såg möjligheten att göra resrutten till Indien attraktivare genom en anlöpningsplats på Kaphalvön. Nederländerna var på den tiden en handelsnation med vitt förgrenade handelsrutter och Förenade Ostindiska Kompaniet, en sammanslutning av nederländska köpmän, var ett av 1700- och 1800-talets största företag, som inte minst hade avgörande kontroll över kryddhandeln till Europa.
Kapstaden som proviantstation längs den nederländska fartygsrutten
Därmed var Godahoppsudden inte längre enbart en svårrundad landmassa, utan erbjöd även möjligheten att proviantera fartyget. Ett idag ofta underskattat problem var den tidens dricksvattenförsörjning – inte bara till sjöss. Tillgången på rent vatten var märkbart sämre än idag, och under fartygsresor blev det dessutom snabbt dåligt och bräckt. Därför använde man redan tidigt vin som vattenersättning. Visserligen var det troligen mycket svagare än vad vi idag förväntar oss av ett bra vin. Men det fyllde sin funktion under långa sjöresor. Detta var anledningen till att Jan van Riebeeck planterade de första vinstockarna tre år efter att samhället Kapstaden grundats 1652.
Det stod snart klart att Kapstaden ur klimatsynpunkt var en mycket attraktiv plats att bo på. Därför växte staden – och runt den även vinodlingarna. Då var det såväl franska som tyska och holländska vinodlare som hade avgörande inverkan på framgångarna hos den sydafrikanska vinodlingen. Än idag minner Appellation Franschhoek (fransk avkrok) om de franska hugenotter som tog med sig Cabernet och Syrah, Mourvèdre och Grenache till Kaphalvön. Efter att staden Stellenbosch grundats av den andra holländska guvernören, Simon van de Stel, blev det angränsande området inom kort inofficiell huvudstad för Kaphalvöns vinodlingar – och det är den än idag.
Första framgången, motgångarna och klättringen till toppen
Det första betydelsefulla vinet från det här området var det söta Vin de Constance, som lagrades för de europeiska herrskapen. Men även starkviner i port- eller sherrystil var stora exportframgångar. Det finns två händelser som lade sig som en fuktig filt över den expansiva sydafrikanska vinodlingen. Redan 1885 nådde vinlusplågan vingårdarna kring Taffelberget och orsakade förödande skador. Betydligt varaktigare och brutalare blev dock införandet av rassegregationen 1910. Detta vållade inte bara ett enormt lidande bland den missgynnade befolkningsgruppen, utan ledde även till långvariga och världsomspännande embargon som även omfattade vinet.
Först i början av 1990-talet, när apartheiden avskaffades, kunde vinerna från Kaphalvön inleda sitt internationella segertåg. Snart visade sig fördelarna med Kaphalvöns klimat, som påverkas av såväl Stilla Havet som Atlanten. Vita viner som Chenin Blanc, Sémillon och Sauvignon Blanc frodas här och får en utmärkt balans mellan frukt och syra. Och röda viner som Syrah och Cabernet, Cinsault eller den inhemska druvan Pinotage (Pinot x Cinsault) ger viner av internationell klass som med rätta uppskattas varmt av såväl kritiker som vinälskare.
Vår rekommendation:
The Grinder Pinotage
Lion´s Rock Cabernet Sauvignon-Merlot
Inga kommentarer