Meny
Från jord till bord / Kul/Bra att veta / Mousserande viner / Vinländer / Vinregioner / Vintips

Världen älskar Italiens mousserande viner

Prosecco – Frizzante – Spumante – Glera

Förr var det enkelt. Prosecco var en pärlande dryck från norra Italien som förde med en känsla av det ljuva livet, la dolce vita. Vinerna gjorde stor succé, inte minst i grannlandet Tyskland. Efterfrågan ökade och priset sjönk. Hur gick det ihop? De kom trots allt från de relativt små regionerna Veneto, Friulien och Juliska Venedig. Närmare efterforskningar visade till slut att bara de tyska livsmedelsaffärerna sålde mer Prosecco under ett år än hela DOC-området producerade. Problemet var namnet. Fram till 2009 var Prosecco inte bara en ursprungsbeteckning utan också en druvsort. Och druvnamnet Prosecco kunde man givetvis ange på vinflaskor även utanför Veneto.

Warning The Consumption of Proseccoleads to instant happiness....

Prosecco blir Glera
2009 beslutade vinodlarna i Veneto tillsammans med regeringen att ta lagen till hjälp för att skydda kvalitetsbeteckningen Prosecco. Man ville göra det omöjligt att sälja dussinviner under samma namn. Beteckningen IGT Prosecco uppgraderas till DOC Prosecco, vilket i praktiken innebar att vinet omvandlades från ett enkelt bordsvin till ett kvalitetsvin som omfattades av helt andra kontroller och kvalitetsriktlinjer. Samtidigt fick huvudområdet i Prosecco – Conegliano-Valdobbiadene Prosecco – DOCG-status. Det är den högsta kvalitetsbeteckningen i Italien. För att kunna kontrollera ursprungsbeteckningen valde man även att döpa om druvan Prosecco till Glera. Namnet är inget nytt påfund utan har använts under lång tid i vissa delar av Treviso. För alla vinälskare och seriösa vinhandlare är den nya beteckningen ett stort steg i rätt riktning. Den som idag köper en flaska Frizzante eller Spumante Prosecco kan vara säker på att vinet verkligen kommer från Veneto, Friulien eller Juliska Venedig.

Älskat bubbel med långa anor
De mousserande vinerna i Italien har en lång historia. Allt började med vinkännaren Antonio Carpenè som i slutet av 1800-talet framställde mousserande vin med stor entusiasm. Han hade nära kontakt med både den kända tyska bakteriologen Robert Koch och fransmannen Louis Pasteur. Pasteur hade länge studerat vinjäsningsprocessen. Genom sina studier upptäckte han vilka mikroorganismer som orsakar jäsning – och förstod hur man kunde få processen att gå långsammare. 1968 grundade Carpenè vingården Carpenè Mavotti tillsammans med vännen Francesco Malvoti. Som första vingård i Italien satsade man på tankjäsning, den idag vanligaste metoden att framställa Prosecco. Barnbarnet till den förste Antonio Carpenè var 1962 en av medgrundarna till ett konsortium som bildades i syfte att skydda Prosecco di Conegliano-Valdobbiadene. Han var också en av dess främsta förespråkare fram till sin död år 2010.

Landskap och vingård i Friulien

Landskap och vingård i Friulien

Huvudområden i Prosecco – Conegliano och Valdobbiadene
Liksom de berömda odlingsområdena Chianti Classico och Chianti finns det ett huvudområde för Prosecco som omges av ett större kringområde. Huvudområdet är DOCG Conegliano-Valdobbiadene som till följd av lokalpatriotism och traditionell konkurrens också kallas Conegliano Prosecco eller Valobbiadene Prosecco. Områdena omfattar totalt knappt 4 500 hektar i det backiga landskapet i Treviso. De finaste av de femton klassificerade orterna får ha beteckningen Rive på flasketiketten. Här produceras de bästa Prosecco-vinerna, Grand Cru. Grand Cru-vinerna är alltid Spumante. 

Två sidor av samma mynt – Spumante och Frizzante
Idag används två druvsorter vid framställning av Prosecco och de skiljer sig delvis åt. Det är Glera och Glera Lunga (tidigare Prosecco Lungo) som är en något längre variant av den klassiska Gleradruvan. Båda sorterna har en frisk, mild fruktighet och viss syra. Egenskaper som är mycket viktiga för mousserande vin. En Prosecco måste innehålla minst 85 procent av huvuddruvorna. Resterande  15 procent kan vara andra inhemska eller internationella druvsorter. Vanliga komplementdruvor är Verdiso, Perera, Chardonnay eller Pinot Bianco. Prosecco finns sedan en tid även i en stilla variant, men det är de pärlande vinerna Frizzante och Spumante som är områdets signumviner. Frizzante är det italienska namnet på ett pärlande vin som jäses i tank (det finns mer sällsynta exemplar som jäses på flaska). Vinet har normalt ett tryck på cirka tre bar när det har tappats på flaska. Om trycket är under tre bar får flaskan förslutas med en kronkork och producenten slipper betala den extra skatten på mousserande vin. Spumante i sin tur är alltid mousserande och har alltid minst tre bar tryck i flaskan. Det är betydligt mer porlande. Spumante kan framställas genom tankjäsning eller jäsas på flaska. Flaskjäsning är den klassiska metoden och den mest komplicerade.

Men nu får det vara nog med teoretiska kunskaper. Vinet har legat på kylning och är redo att avnjutas. Solen värmer och tiden är inne att servera en svalkande, frisk Spumante på terrassen eller i en sommarvarm berså. Kan du tänka dig något härligare än en äkta, prisvärd Prosecco?

C.Raffelt för The Wine Company

Vinförslag:

Prosecco Leon dÓro

photo credit: Bauxeti0 via photopin cc

photo credit: garryknight via photopin cc

 

Inga kommentarer

    Lämna ett svar