Beskärning
Work in the vineyard © Edsel Querini / istock.com
Förr beskars vinrankorna alltid i januari och februari. Idag börjar många vinodlare redan i december när temperaturen har fallit under noll och plantornas ämnesomsättning har avstannat. Då skärs sommarskotten ned med undantag för ett eller två skott. På de kvarlämnade skotten växer nästa års sommarskott ut. I februari och mars är det dags för spaljeringen. Då böjs de kvarlämnade skotten och binds upp mot vajern. Ur deras vinterögon växer sedan nya skott ut.
Plöjning
I mars när temperaturen stiger plöjs jorden mellan vinraderna ned djupt. Det är viktigt att man på detta luckrar upp jorden eftersom de lägre jordskikten behöver luft för att kunna utveckla viktiga mikroorganismer och binda fukt. Några månader senare, i juni, plöjer man ännu en gång. Då handlar det om att mala ned ogräset som växer mellan vinraderna och som stjäl värdefull näring och ytvatten. Ogräset som mals ned i jorden bildar humus. Många vinodlare använder kemiska ogräsbekämpningsmedel för att slippa den andra plöjningen. Nackdelen med det är att bekämpningsmedlen även utrotar goda insekter och jordbakterier.
Gödsling
För att få större skördar väljer många vinodlare att gödsla sina odlingar. Organiskt gödsel som stalldynga, flytgödsel, rötslam och kompostavfall främjar framförallt bildandet av humus. Mineralgödsel, eller konstgödsel som det ofta kallas, framställs på industriell väg. Det innehåller så kallade makronäringsämnen som kväve, fosfor och kalium. Kvalitetsmedvetna vinodlare som strävar efter små skördar kan helt avstå från mineralhaltig gödsel eller åtminstone begränsa användningen till ett minimum med små tillskott vart tredje år. Den senare metoden kallas på fackspråk för ersättningsgödsling och syftar helt enkelt till att återföra till jorden den näring som plantan förbrukat.
Lövarbete
Särskilt snabbväxande skott måste kortas vid topparna eftersom de förbrukar mer energi än de kan producera. På andra ställen i spaljen behöver vinrankans bladverk regelbundet tunnas ut. Dessutom behöver man ta bort tjuvskott (dvs. skott som växer ut från den gamla stammen) och toppa sidoskotten.
Skadedjursbekämpning
Vinrankor är oerhört känsliga för svampsjukdomar och insektsangrepp. Om skadeinsekter inte bekämpas kan hela eller delar av skörden bli förstörd. Senast från juni månad måste alla vinodlare noggrant kontrollera om deras vinrankor är drabbade av skadeinsekter. I modern tid har det blivit allt vanligare att bespruta vinrankor med kemisk-syntetiska medel i förebyggande syfte, trots att det utrotar inte bara skadeinsekterna utan också många nyttiga väsen.
Ingen förebyggande besprutning
Idag väljer allt fler vinodlare bort förebyggande besprutning och försöker att endast bespruta när klimatförhållandena ger dem anledning att befara ett insektsangrepp. Svampsjukdomar som äkta och falsk mjöldagg kan förutsägas relativt säkert med hjälp av meteorologiska data. Som skydd mot vinluslarver kan man hänga upp insektsfällor i vinodlingen och installera övervakningssystem som varnar innan den otrevliga lusen svärmar. Även svampangrepp från Stemphylium vesicarium eller Pseudopezicula tracheiphil kan bekämpas med liknande förebyggande åtgärder.
Ekologisk odling
- 1. Använder ingen mineralgödsel utan endast organiskt baserad gödsel (naturgödsel, flytgödsel) i relativt små mängder.
- 2. Återställer vegetationen i odlingarna, vilket motverkar erosion och gynnar humusbildningen efter nedplöjning.
- 3. Använder inte ogräsbekämpningsmedel. Besprutning med syntetiska svamp- och insektsgifter sker endast vid konkreta skadeinsektsangrepp och aldrig i förebyggande syfte.
- 4. Försöker att helt avstå från syntetiska gifter och får därmed räkna med mindre skördar. Bekämpning sker endast med organiskt svavel och kopparsulfat (s.k. bordeauxblandning).
- 5. Tillför extra stenmjöl som främjar härdningen.
- 6. Lämnar mycket utrymme mellan vinraderna så att odlingen är ”luftig” (motverkar svampangrepp).
Inga kommentarer