Namnet chianti betecknar både vinet och området där det produceras. Det syftar på det kuperade landskapet mellan städerna Florens och Siena i Toscana. Första gången ett chiantivin omnämns är i början av 1400-talet. Då handlade det om ett vitt vin, medan namnet chianti idag är synonymt med toskanska rödviner. Chiantivinerna fick dåligt rykte under 1970-talet när det producerades stora volymer av undermåliga viner i bastflaskor (fiasco). Men det var en tillfällig nedgång. Idag är chiantivinerna bland de mest kända i världen.

De traditionella bastflaskorna ”fiasco”. Copyright: istock.com

Vindynastiernas land
Chianti har varit Toscanas korn- och vinbod ända sedan medeltiden och det böljande landskapet är en drömort för många européer. I slutet av medeltiden och under renässansen var stadsstaterna Florens och Siena två av de modernaste och rikaste städerna i världen. En viktig anledning var mezzadria, dvs. den halvpakt som gjorde att bönderna kunde behålla en större del av sina skördar. Detta tidiga hållbarhetstänkande mättade många hungriga magar. Samtidigt blomstrade handeln, konsten och vetenskapen. Da Vinci, Michelangelo och Raffaelo var några framstående män som levde och verkade i Chianti, precis som Galilei, Boccaccio och Dante Aligheri. Mäktiga adelsfamiljer, som handels- och politikerfamiljen Medici, hade stort inflytande under 1400-talet och några av dem är kända än idag. Vindynastierna Antinori och Frescobaldi, Mazzei och Ricasoli lade redan så tidigt grunden för dagens framgångar bland de böljande kullarna i Chianti.

Florens blev en rik stad tack vare de goda skördarna i det omgivande landskapet. Copyright: istock.com

Först canaiolo, sedan sangiovese
Fram till början av 1800-talet var canaiolo nero den viktigaste druvan i Chianti. Sangiovese, mammolo och merzemino samt de vita druvsorterna tribbiano och san colombano odlades då i begränsad omfattning. Från mitten av 1800-talet satte baron Bettino Ricasoli stor ära i att skapa den bästa chianticuvéen. Till slut kom han fram till en optimal blandning: ca 75 % sangiovese som huvuddruva för kraft, bouquet, struktur och syra, 15 % canaiolo för att mildra syran och 10 % andra sorter. Han ansåg också att vita sorter endast skulle användas i viner avsedda att drickas unga. Baronens rekommendationer har med tiden blivit vägledande. Sjuttiotalet var en kristid inom vinodlingen när kvantitet prioriterades framför kvalitet. Det producerades stora volymer chiantivin i bastflaskor, s.k. fiasco, och under den här tiden ökade andelen vita druvor markant. Sedan 1996 omfattas chianti av nya, strikta kvalitetskriterier och huvudområdet Chianti Classico har fått en ny renässans med många prisbelönta viner och vingårdar.

»Chianti har gjort Toscana och dess viner kända i hela världen och lever upp till alla klichéer och förväntningar.« Fritt översatt ur Steffen Maus standardverk ”Italiens Weinwelten”. 

Hänförande utsikt i Toscana. Copyright: istock.com

Legenden om den svarta tuppen

Enligt en gammal legend bedrev de två toskanska städerna Siena och Florens en förbittrad kamp om Chiantis gränser. Under många årtionden utkämpades häftiga gränsstrider innan man till slut avgjorde det hela genom en tävling. Den gick ut på att när den första tuppen gol skulle en ryttare från respektive stad rida mot gränsen. Den plats där ryttarna möttes skulle utgöra gränspunkten i framtiden. Hur det nu begav sig var den svarta tuppen från Siena mätt och trött och sov därför längre än tuppen från Florens som fått mindre mat för att den skulle gala tidigt på morgonen. De två ryttarna möttes vid Fonterutoli och Florens fick därmed större delen av Chiantiområdet. Huruvida historien är sann kan vi inte veta, men faktum är att den svarta tuppen (Gallo Nero) fortfarande pryder flaskorna från Chianti Classico – det område som utgör hjärtat i Chianti.

Yta och klassificeringar
Chianti är inte ett sammanhängande område utan delas in i sex provinser varav de äldsta, klassiska delarna finns mellan Florens och Siena. Endast här i hjärtat av Chianti får vinodlarna kalla sina viner Chianti Classico eller, efter två års fatlagring, Chianti Classico Riserva. Området har en särskild DOCG-status. Vid sidan av Chianti Classico finns Chianti Colli Aretini, Chianti Colli Fiorentini, Chianti Colline Pisane, Chianti Colli Senesi, Chianti Montalbano, Chianti Montespertoli och Chianti Rufina.

Historisk karta över Toscana. Copyright: istock.com

Druvsorter och jordmåner
Huvuddelen av odlingarna är vigda åt Toscanas viktigaste druvsort sangiovese, som ingår i till 75 eller 100 % i chiantivinerna. Till det kommer maximalt 10 % canaiolo nero och 10 % andra sorter. Det sistnämnda omfattar både inhemska sorter som mammolo eller marzemino och internationella druvor som syrah, cabernet eller merlot. Än så länge får även de vita sorterna trebbiano och malvasia användas.

Text: Christoph Raffelt