Vingård i Bordeaux
Översikt över kvalitetsnivåer
När en vingård i Bordeaux tillkännager att man skapat en århundradets årgång handlar det ofta om vin som den genomsnittliga vindrickaren inte kan – eller vill – betala för. Den som har möjlighet bör emellertid unna sig några flaskor av dessa förstklassiga bordeaux som hör hemma bland världens bästa viner. Tyvärr är de storslagna bordeauxvinerna från 2009 och 2010 några av världens dyraste. Men även bland viner av samma årgång men en annan klass finns verkliga juveler som står för en imponerande hög kvalitet till ett överkomligt pris.
1855 års klassificering i Bordeaux
Men hur är då klassificeringen i Bordeaux uppbyggd? Och hur den kan hjälpa mig att välja vin? Tillförlitliga klassificeringar för vin enligt bestämda kvalitetskriterier är ett komplicerat område, eftersom kvalitet i sig är ett komplext tema. I Bordeaux eller mer specifikt i Médoc, den stora appellationen på Girondeflodens vänstra strand, har man använt en kvalitetsklassificering för vin i över 150 år. Den introducerades år 1855 inför den stora världsutställningen i Paris. Den här klassificeringen gäller vinslotten, dvs. byggnaderna eller ”varumärket” som tillhör dem, och omfattar 61 av drygt 4 000 Châteaux i Medoc. Den var i grunden inget nytt utan fastställdes av syndikatet för Bordeauxproducenter. Syndikatets uppgift var att bedriva handel med bordeaux och vinslotten själva levererade endast fatprodukter. Därför visste syndikatet vilka viner som såldes till vilka priser och kunde dela in dem i fem klasser. Vinerna klassificerades inte efter kvalitet, utan efter pris. Endast inom Premier Cru Classé har en förändring skett under de senaste 150 åren. 1973 upptogs Château Mouton-Rothschild i den mest exklusiva kretsen (Latour, Lafite, Haut-Brion, Margaux). Klassificeringen gäller i princip än idag, även om det har skett en viss förskjutning inom kvalitetsklasserna två till fyra. Idag finns de vinslott som håller en så hög kvalitet att de för länge sedan borde upptagits i den exklusiva kretsen.
Regioner vid sidan av Médoc
Vid sidan av Médoc finns det två appellationer som producerar storslagna bordeauxviner med en särskild klassificering. Den ursprungliga klassificeringen från 1855 omfattade även de ädelsöta vinerna från Sauternes och Barzac. Här finns det 25 slott med klassificeringen Premier eller Deuxième Cru Classé och dessutom Château d’Yquem som primus inter pares (”den främste bland likar”; Premier Cru Supérieur). Appellationen Graves (Pessac-Leognan) på flodens vänstra strand fick sin klassificering 1953 resp. 1959, men förstklassiga vinslott som Château Haut-Brion omfattades redan 1855 av Médoc-klassificeringen. Kännetecknande för Graves är att det både finns slott som har statusen Grand Cru Classé de Graves som rödvins- och vitvinsslott och slott som endast har den för röda eller vita viner.
St. Émilion, medeltida vinort med världsrykte.
På Garonneflodens östra strand finns två enastående appellationer: St. Emilion och Pomerol. Båda regionerna har ett mindre antal förstklassiga vingårdar och St. Emilion tillämpar en klassificering, som till skillnad från Médocklassificeringen, prövas igen vart tionde år. Fyra vingårdar har idag statusen Premier Grand Cru Classé A, nämligen Cheval Blanc och Ausone, Pavie och Angélus. Under dessa finns de 13 vingårdar med statusen Premier Grand Cru Classé B och 46 vingårdar med statusen Grand Cru Classé. Den vanliga beteckningen St. Emilion Grand Cru ligger kvalitetsmässigt någonstans mellan det enkla St. Emilion och Grand Cru Classé. I Pomerol, den andra toppregionen öster om Gironde, tillämpas ingen klassificering. Château Petrus höjer sig förvisso över alla andra, men man har ändå beslutat att de få vinslotten i den lilla appellationen ska vara jämlika utåt sett.
Det måste inte vara Cru Classé
Under den högsta klassificeringen hittar vi en grupp av storslagna viner som betecknas Cru Bourgeois. Denna beteckning sträcker sig tillbaka till 1400-talet och betyder direkt översatt ”borgarnas växtplatser”. Den ändrades först genom införandet av Grand Cru Classés. Beteckningen syftade på vinegendomar som tillhörde borgarna som skötte handeln i staden Bordeaux. En första Cru Bourgeois-klassificering antogs 1932 och en andra 1962. Efter den senare fanns det 92 Cru Bourgeois i Médoc med en odlingsareal på minst 7 hektar. Ett krav för att få kallas Cru Grand Bourgeois var att alla viner lagrades på barriquefat. För att få epitetet Cru Grand Bourgeois Exceptionnel var man dessutom tvungen att uppfylla ytterligare kriterier för bl.a. avstånd mellan vinstockar, avkastning per hektar och slottstappning. Efter en omklassificering 1978 sänktes kraven och år 2002 hade antalet vingårdar ökat till över 600. Bland dessa fanns det viner med en kvalitet som snarare hörde hemma i lågprisvaruhusen och det medförde en systematisk urvattning av ett system som ursprungligen var avsett att säkerställa kvaliteten.
En välbekant syn – originaletiketten till Chateau Margaux Premier Grand Cru Classé.
Problem med Cru Bourgeois-systemet
I ett försök att stoppa den negativa utvecklingen gav förbundsministeriet en kommission i uppdrag att utveckla ett nytt system för bedömning av de dåvarande Cru Bourgeois-slotten. Systemet skulle omfatta vinkvalitet, odling och framställning samt mer svårklassificerade egenskaper som terroir och slottets rykte. Protester och överklaganden från slottsägare som åkte ut ur systemet 2003 var väntat. Däremot kom det som en överraskning att de lyckades stoppa hela systemet. Bakgrunden till det var att många personer i den tillsatta kommissionen hade personliga relationer eller ekonomiska samarbeten med framgångsrika Cru Bourgeois-vingårdar. Sedan 2007 används klassificeringen Cru Bourgeois på ett annat sätt. Den räknas nu uteslutande som kvalitetsstämpel på vinet och inte på vingården. Varje årgång bedöms på nytt. Den årliga kvalificeringen har bidragit till en god kvalitetsutveckling och samtidigt medfört att de bästa vingårdarna, som länge hållit Grand Cru Classé, valt att lämna systemet. Det i sin tur innebär att förstklassiga vingårdar som Chasse-Spleen och Poujeaux nu helt saknar klassificering.
Appellationspyramiden
De mest kända kommunappellationerna är Pauillac, Fronsac, Margaux och Moulis. Dessa appellationer pryder också etiketterna på vinerna. Chateau Lynch Bages är till exempel inte bara ett Grand Cru Classé utan ett Grand Cru Classé Pauillac. Chateau Poujeaux var tidigare ett Cru Bourgeois Exceptionnel, men är idag ett Moulis-en-Médoc A.C. Nedanför de främsta ortsappellationerna finns regionappellationer. Det handlar om regioner som Médoc, Côtes du Bourg eller Entre-deux-Mers. Kontrollbeteckningarna Bordeaux A.C. och Bordeaux Supérieur utgör basen för systemet och omfattar mer än hälften av hela produktionen i Bordeaux. Att hitta juveler som Château Pierrail bland tusentals andra viner är ett anspråksfullt jobb för våra kompetenta Bordeauxspecialister.
Text och bild av Christoph Raffelt
Inga kommentarer