Miguel A. Torres, barnbarnsbarn till grundaren, började arbeta på företaget 1962. Efter att han hade avslutat sina studier i vinodling i Dijon återvände han till Penedès och skrev ny historia genom att plantera druvsorter som chardonnay, cabernet suvignon och merlot. En ny sorts spanskt vin uppstod och fick stora framgångar världen över.
Miguel, din livshistoria och ditt livsverk är mycket fascinerande. För många är du en verklig inspiration. Vad är den viktigaste erfarenheten du har förvärvat under din långa karriär?
Det viktigaste i mitt liv har varit och är att jag och min fru Waltraud tillsammans har kunnat fostra våra barn. Vi har varit gifta i 40 år och beslutet att ingå detta äktenskap har varit det bästa beslutet som jag någonsin fattat. För övrigt har min fru, som är från Tyskland, gjort oerhört mycket för att bygga upp vårt företag, framförallt på den tyska marknaden. Det är det inte många som känner till. Hon har fått affärerna att rulla i Tyskland och lett verksamheten där i många år – i dag är Tyskland en av våra viktigaste marknader. Min fru är också ordförande för Miguel Torres Foundation, som framförallt verkar för olika samarbeten i samhällsprojekt, till exempel för att bygga skolor och barnhem.
I mitt yrke förvärvade jag mina viktigaste erfarenheter när jag började som vinodlare på 1960-talet och experimenterade med utländska druvsorter. 1979 hände det något mycket speciellt. En person från Gault Millau ringde upp mig och berättade att ett vin från vår vingård Mas La Plana av årgång 1970 som framställts av druvsorten cabernet sauvignon hade vunnit i en blindprovning. Och det mot några av de allra bästa franska vinerna. Det var under Gault Millaus berömda ”vinolympiad”.
Naturligtvis betyder det också mycket för mig att vår bodega enligt den brittiska tidningen Drinks Internationals världsomfattande Top 50 Ranking fortfarande är det mest uppskattade vinmärket i Europa. Men den status som vår vingård har i dag har vi hela vår familjs och hela teamets fantastiska arbete och stora engagemang att tacka för. När jag blickar tillbaka på de senaste trettio åren känner jag mig riktigt stolt. Vart och ett av våra företag är att betrakta som självständigt och strävar efter att bli framstående. Det är ju det allt går ut på.
Många känner sig som sagt inspirerade av dig. Vem eller vad har varit en inspiration för dig?
Mina professorer under mina studier i Frankrike. Oenologiprofessorn Jacques Bergeret vid universitetet i Bourgogne och professor Boubals vid universitetet i Montpellier, vinodlingsspecialist. Det var även han som gav mig idén att starta mitt projekt för att återuppliva ”glömda” katalanska druvsorter. En viktig inspiration har också Stephan Faris varit, som har skrivit om klimatförändringar i sin bok Forecast, och FN:s särskilda sändebud i klimatfrågor Ricardo Lagos. Och naturligtvis Al Gore med sin berömda film ”En obekväm sanning”. Efter att jag hade sett filmen kallade jag genast hela familjen till ett styrelsemöte där vi beslutade att satsa ännu kraftfullare på den ekologiska aspekten. Vi har investerat 10 miljoner euro i vårt klimatskyddsprogram ”Torres & Earth”. Dessa pengar använder vi till att finansiera förnybar energi, optimering av vattenanvändning, miljöeffektiva transporter, minskning av koldioxidutsläpp och motsvarande anpassningsåtgärder på vingårdarna. Om du tycker det här verkar intressant kan du gå in på vår webbplats och läsa mer. På http://www.torresearth.com där hittar du en engelskspråkig version. I det här sammanhanget måste jag ändå även nämna min far. Även om vår relation många gånger var komplicerad så var han också en inspiration för mig. Jag ville leda verksamheten men han vägrade lämna rodret. Så här i efterhand beklagar jag verkligen att jag inte kunde visa större tålamod med honom.
Vad skulle du rekommendera unga vinodlare som precis påbörjat sin yrkesbana? Vad bör de koncentrera sig på och vad ska de i så fall särskilt tänka på?
Jag skulle ge samma råd till dem som till mina barn och mitt team: ”Sträva alltid efter att bli framstående och slå er aldrig till ro. Och vad gäller vinet, ansträng er alltid för att uppnå autenticitet. Satsa på viner av högsta kvalitet som återspeglar er regions och er vingårds personlighet.” Denna filosofi tillämpar jag på odlingen och vinproduktionen i alla våra bodegor, oavsett om det är i Spanien, Chile eller Kalifornien.
Med åren inser man att vinet bara har positivt att ge människan. Det berör våra sinnen, utlöser känslor och ser till att vi kan njuta lite mer av livet. Jag kan verkligen inte komma på något annat arbete som skulle kunna vara mer givande.
Vilka av de yngre vinregionerna i den nya världen tycker du det går särskilt bra för?
Det är en svår fråga. Jag tror att skillnaden mellan den ”nya” och den ”gamla” världen har blivit mindre med åren i vissa länder. I dag handlar det mer om vinstilar. Detta ser vi bland annat exempel på i den så kallade nya världen i USA. Men framförallt i Spanien, som hör till den ”gamla” världen men i dag ändå anses vara ett av de mest intressanta vinodlingsländerna. Här har man en otrolig regional mångfald och praktiskt taget allt finns att få tag på, från viner av den nya världens stil till viner av den gamla världen. Jag tror att något liknande kommer att ske i Chile inom den närmaste tio åren. I Chile har man under lång tid visat att man kan producera mycket prisvärda viner. Men många konsumenter har ännu inte förstått att landet i dag har en enorm potential för (super)premiumviner och förfogar över otroligt lovande regioner. I några av dessa regioner, till exempel Itata, finns det en fantastiskt fin vintradition. Där är det inte ovanligt med 100 år gamla vinberg. Det är som att upptäcka det förgångna på nytt.
Vi har nyligen börjat producera en sekt och ett rödvin av país – den ursprungliga sorten som kom till Chile för 500 år sedan. Det var fantastiskt roligt att kunna införa en så underskattad druvsort igen. Och tack vare certifieringen ”Fair Trade/Fair for Life” har detta också hjälpt många fattiga vinodlare på landsbygden och gör det än. Jag är rätt så övertygad att Chile inom kort kommer upp med ett par intressanta överraskningar.
Har du någon favoritdruva eller favoritcuvée? Kanske till och med från en vinodling som inte tillhör Torres?
Det är förstås en svår fråga. Men jag måste tillstå att jag har en svaghet för de gamla Mas La Plana-årgångarna och för alla våra gamla druvsorter som vi har väckt nytt liv i.
Om jag skulle välja ett vin som inte kommer från Torres blir det nog något från Primum Familiae Vinis vingårdar. Det är en sammanslutning av elva vinodlarfamiljer som hör till de bäst ansedda i respektive region. Vi har varit medlemmar i Primum Familiae Vini (PFV) sedan det bildades 1991, tillsammans med Vega Sicilia, Egon Müller, Symington, Pol Roger, Perrin, Joseph Drouhin, Tenuta San Guido, Hugel, Antinori och Mouton Rothschild. De gör alla underbara viner.
Var skulle du hamna om du inte hade ditt hem i Katalonien? Och vilken produkt förutom vin skulle du kunna tänka dig att producera eller finns det något annat yrke som skulle passa dig?
Troligast är väl att vi skulle bo i Rheingau, eftersom min fru kommer därifrån. Hon har alltid sagt att vi borde göra vin i Tyskland. Mitt yrke måste ha något med jorden att göra, med lantbruk. Kanske skulle jag kunna bli författare – jag skriver gärna och har gjort det i många år. Jag har ju skrivit några böcker om vin, så det hade nog fungerat bra.
Tack för ett mycket intressant samtal!
Nytt EKO-vin från Torres
Torres Habitat Organic Garnacha Syrah, 2014
Catalunya DO
Inga kommentarer