Appassimento – som på italienska betyder vissnande, förtorkning – betecknar en särskild tillverkningsprocess som ger ett speciellt vin. Vid den här framställningsmetoden höjer man sockerhalten genom att direkt efter skörden sprida ut druvorna i ett välventilerat utrymme där de får ligga och torka. Därmed avdunstar det mesta av vattnet samtidigt som syra, socker och extraktämnen koncentreras och en söt, intensiv arom uppstår. Under torkningsförloppet, som brukar ta flera veckor eller månader, vänder man regelbundet druvorna för hand för att de inte ska börja mögla eller ruttna. Beroende på lagringen ger detta antingen aromatiska, söta viner eller kraftiga, torra viner, och alkoholhalten är ofta hög.
Det här sättet att framställa vin har en lång tradition i Italien och resultatet i flaskan är lika uppskattat som legendariskt. Framför allt Valpolicella-området mellan Gardasjön och Verona är känt för sina appassimento-viner på torkade druvor, däribland ”Recioto della Valpolicella”. När man framställer de här söta vinerna, som har en smak av honung och torkad frukt, vill man att druvorna ska ha angripits av ädelröta. De torra, lagrade varianterna som har en utmärkande bitterhet kallas amarone och framställs utan ädelröta. Andra exempel på kända viner av det här slaget är ”Malvasia delle Lipari” från Eoliska öarna och det söta ”Montefalco Sagrantino Passito” från Umbrien.
Inga kommentarer