När vårens första solstrålar letar sig in över landskapet i Rheinhessen vaknar även vinbergen ur sin vinterdvala. För regionens mer än 6 000 vinodlare är dock arbetet redan i full gång. Totalt har de över 26 500 hektar och när vi följer vinets väg från vinstock till butikshylla slås vi av det enorma arbete som ligger bakom varje färdig vinflaska.

En ny säsong på vingården

I Rheinhessen ligger vinodlingarna främst på Taunusbergens soliga sydsida, väl skyddade mot vindarna från norr. Här finns goda förutsättningar för både vitvins- och rödvinsdruvor. Tysklands största vinområde är huvudsakligen koncentrerat på vitt vin och två av de vanligaste druvsorterna är Riesling och Müller-Thurgau. När det gäller rött vin används främst Dornfelder och Spätburgunder. Vinodlarna i Rheinhessen utvecklar sina unika stilar tack vare landskapets förutsättningar och odlarens egna idéer om vinframställning.

En nyplanterad odling ger den första skörden som kallas ”jungfruvin” efter omkring tre år. Under åren därefter ser man efterhand vilken potential som finns på platsen. Många av vinodlarna i Rheinhessen har dock redan uppvuxna vinstockar som givit goda skördar i flera decennier.

Tiden från säsongsstarten och fram till skörd innebär mycket arbete för vinodlaren. Det handlar om att vårda vinstockarna, främja ekosystemet och noga följa druvornas mognad. Även arbetet med att förebygga sjukdomar är högprioriterat, eftersom sjukdomar kan försämra skörden eller helt ödelägga en årgång. Vinodlaren arbetar intensivt med sina grödor under året och följer stränga bestämmelser i vinlagstiftningen vad gäller skördeuttag, mustvikter och odlingsmetoder.

När skördetiden närmar sig och druvorna har nått en nästan perfekt mognad görs en officiell kontroll av vinstockar och druvor. En viktig faktor för att fastsälla tidpunkten för skörd är mustvikten.

Skördetiden markerar en vändpunkt

När druvorna bedöms mogna är det dags för vinodlaren att skörda, ett arbete som kan utföras med hjälp av maskiner eller för hand. I princip är det odlarens inställning tillsammans med lagstiftningen och odlingarnas placering och höjdläge som avgör. Oavsett hur skörden går till hanteras druvorna alltid varsamt under skörden och transporten från vinodlingen till vingården.

Druvorna är mogna att skördas. Nu ska de snart omvandlas till vin. (källa: koreafreund (CC0-licens)/ pixabay.com)

Väl framme på vingården görs ett urval och bästa druvorna skiljs ut från de omogna eller undermåliga. Därefter förs druvorna till pressarna där man utvinner musten. Rödvinsmust får ofta vila på mäsken under en tid, medan vitvinsmust vanligen framställs utan så kallad mäskjäsning. Därför behöver man sällan tappa av mäsk i vitviner.

Under jäsningen omvandlas sockret i musten till alkohol. Hur lång tid den processen tar beror på mustvikten, vilken vinstil man vill uppnå och på temperaturen. Efter avslutad jäsning placeras vinet i tankar eller i träfat för lagring, och vinodlaren meddelar potentiella kunder att en ny årgång är på väg. Hen tar sedan källarprover för att utifrån dessa, kunna upplysa kunderna om egenskaper som den kommande årgången förväntas få.

Mogna viner tappas upp på flaska

Under mognadstiden som sträcker sig från några månader till flera år utvecklas det unga vinet till ett komplext vin med struktur och karaktär. Om vinet lagras i fat eller tankar beror på vilken stil vinodlaren vill uppnå, men generellt sett lagras fler rödviner än vitviner på träfat.

När vinet har mognat färdigt är det dags för omfattande kvalitetskontroller. Alla viner, även vanliga bordsviner, kontrolleras noggrant och kvalitets- eller predikatsviner tilldelas dessutom officiella kontrollnummer. Syftet med kontrollerna är att dels urskilja fel och brister, dels sammanställa detaljerade provsmakningsnoter.

Slutligen tappas vinet upp på flaskor som förses med etikett. Vid det laget har vinodlaren också en bra överblick över vilka kunder som väntar på leveranser.

Trä eller inte, det får vinmakaren avgöra. (Källa: dMz (CC0-licens) / pixabay.com)

 Dags för leverans

Vinflaskorna försluts och förpackas omsorgsfullt på vingården innan de skickas iväg. Även detta moment innebär en del administration när leveranser ska planeras, fakturor skrivas och fraktsedlar upprättas. Rheinhessen har en lång tradition av vinframställning som sträcker sig tillbaka till romartiden, ca 750–350 f.Kr. Idag förenas urgamla odlingstraditioner med moderna processer för leveransplanering och fakturahantering. Som kuriosa kan det vara intressant att veta att Tysklands äldsta vinfaktura ställdes ut i Rheinhessen år 1211. Den hade dock mycket lite gemensamt med dagens datorbearbetade fakturor.

Efter all administration återstår bara att leverera vinet till mottagarna som kan vara både privatkunder, som beställer vin direkt från vingården, och större eller mindre vinhandlare. För att kunna leverera de volymer som kunderna vill ha behöver vinodlaren tidigt få en uppfattning om hur många liter vin man kan få ut av den aktuella årgången. Om efterfrågan är större än utbudet, och det inte kommuniceras i tid, riskerar man att få ett dåligt rykte. Även i detta avseende är noggrannhet alltså högsta prioritet.

Uppgifter från det Tyska Vininstitutet (Deutsches Weininstitut) för den tyska marknaden visar att efterfrågan på tyska viner ligger stabilt på en hög nivå. Det motsvarar drygt 20,6 liter, eller 27,4 normalstora flaskor, vin per person och år. För vinodlaren i Rheinhessen slutar vinåret inte med att den sista lådan skickas iväg. Först ska vinstockarna förberedas inför vintervilan och inför nästa odlingssäsong. Men det är ett tacksamt arbete i vetskap om att den aktuella årgången nu avnjuts av vinälskare i när och fjärran.