Kork – ett omdiskuterat ämne i vinvärlden
För många vinälskare är ljudet av en kork som öppnas en viktig del av upplevelsen när de dricker vin. Andra ser korken och användandet av en korkskruv som ett nödvändigt ont. Kanske är du en av dom som föredrar skruvkorkens enkelhet? Oavsett vad man föredrar finns det många för- och nackdelar med olika typer av flaskförslutningar. I den här artikeln tar vi upp lite av korkens historia, men också anledningen till att flera vinproducenter gått över till skruvkork – olika former av korkdefekter.
Korkens historia
Ända fram till mitten av 1600-talet använde franska vinproducenter tyg, dränkt i olja, som packades hårt i flaskhalsen och på så sätt stoppade vinet från att rinna ut. Vem som kom på idén med vinkorkar vet vi inte (även om det finns en legend att det var ingen mindre än munken Dom Pérignon!) men än idag, liksom de senaste 400 åren, används kork som förslutning av vinflaskor. Korkarna tillverkas genom att försiktigt skala bort bark från ett korkbarksträd och idag tillverkas över hälften av alla vinkorkar i Portugal.
I början av 2000-talet började flera prata om korkdefekt och att det kanske är dags att byta ut korken mot något annat. Två av de alternativa förslutningar var aluminiumskruvlock och plastproppar, två förslutningar som till korkindustrins fasa hade en lägre kostnad. Idag har över 30% av vinflaskorna förslutningar som inte är av kork, bland annat använder många viner från Australien och Nya Zeeland skruvkork, vilket är ett billigare alternativ än att importera kork från medelhavet.
Och visst finns det många fördelar med skruvlock, de är enklare att använda och man riskerar inte att få korkdefekt. Samtidigt visade en rapport som undersökte yngres intresse av vin i olika kategorier, att typen av förslutning på en flaska inte är en viktig faktor för dem som konsument. Och i de fallen som det är en viktig faktor är när de inte har en korkskruv tillgänglig.
Så vilken typ av förslutning är bäst? Ja, det är svårt att säga. De olika förslutningarna har många olika fördelar, till exempel att Portugals korkskogar har några av de största biologiska mångfalderna i världen. Samtidigt är en av nackdelarna risken för korkdefekt vilket gör vinet odrickbart. Det går helt enkelt inte att säga att en förslutning är bättre än de andra, och det är upp till vinproducenterna vad som passar dem och deras produktion bäst.
Visste du förresten att alla korkar har samma form? Visserligen kan längden på korken variera, men har du tänkt på hur korkar som används till vin med bubblor är formade som svampar? Det är trycket i flaskan som förändrar korkens form.
Korkdefekt – När vinet har en unken doft
Har du varit med om att du hällt upp ett glas vin och det luktar möglig källare? Eller kanske var doften helt avsaknad? Då kan det vara att vinet blivit förstört och odrickbart tack vare en defekt kork. Men korkdefekt har ingenting att göra med lagringsförhållanden som temperatur eller fuktighet, och inte heller hur länge ett vin lagras.
Vanliga tecken på att vinet blivit korkdefekt:
- Unken doft (kommer oftast en stund efter att vinet luftats)
- Vinet luktar möglig källare eller som blöta tidningar
- Avsaknad av vinets vanligtvis friska och fruktiga doft
Trikloranisol, ämnet bakom doften
Ämnet som vid korkdefekt ger vinet sin unkna doft heter 2, 4, 6-trikloranisol, även kallat TCA. Ämnet bildas i trädens bark när svampar, mögel eller vissa bakterier kommer i kontakt med vissa insekts- och svampbekämpningsmedel. Dessa bekämpningsmedel var vanliga att använda mellan 1950- och 80-talet och ämnet finns kvar i jorden sedan dess. Många producenter gör korkar till sina vinflaskor av trädbark och tyvärr är det svårt att veta om trädet är förorenat med dessa gamla bekämpningsmedel eller inte.
Detta är det vanligaste sättet som vinet blir ”smittat” av TCA, men det kan även komma från fat, utrustning eller vingården i sig. TCA finns även naturligt i andra livsmedel, bland annat har det hittats i butiksköpta morötter, äpplen som transporterats i trälådor och till och med i frystorkad pasta.
Korkdefekt vin – vad kan man göra?
Tyvärr finns det inget sätt man kan se om vinet är korkdefekt förrän flaskan har öppnats – och det finns heller inget sätt att bli av med korkdefekten. Ett vin som öppnas och som luktar blöta tidningar eller möglig källare är helt enkelt bara att slänga. Korkdefekt är inget farligt, i mindre mängder TCA gör det vinet mer stumt och smaklöst, medans högre doser gör att vinet luktar möglig källare.
Vinproducenter runt om i världen kämpar idag med flera olika tekniker för att försöka minimera förekomsten av korkdefekt. Från att använda andra sätt att desinficera korkar till att använda syntetmaterial så som plast eller att istället använda skruvkork.
Tyvärr kan inte vi som konsumenter göra så mycket, vi får helt enkelt vänta och se om det kommer någon fullt fungerande lösning på problemet.
————————————–
Hjälp, vinkorken smular sönder!
Vi har nog alla upplevt paniken när man försöker öppna en flaska vin och korken börjar gå sönder; den nyöppnade flaskan får ett oväntat strössel av smulad kork. När vi lagrar vin lägger vi dem horisontellt för att hålla korken våt, men när flaskan lämnas upprätt kan korken börja torka och bli spröd. Men även ålder och verktyg kan spela roll; korkar blir sprödare med åldern och om man använder en korkskruv som är väldigt spetsig går korken enklare sönder.
Den enklaste lösningen på problemet är att filtrera vinet genom ett fint nät, typ ostduk eller genom en sikt (beroende på korkbitarnas storlek). I de flesta fall går vinet fortfarande utmärkt att dricka, såvida korken bibehållit en tätning av flaskan. En annan lösning kan vara att använda en flasköppnare som är tvådelad, vilket minimerar risken för att korken ska falla ned i flaskan.
Inga kommentarer